Byggmästaren och resepredikanten Karl August Andersson och dennes maka Hilda Lovisa Bergren med parets barn. Vid tiden för bilden var familjen boende i Lilla Gluggebo i Svinhults socken. År 1902 flyttade de till lägenheten Bethanien på Gluggebos ägor och det är där omkring vi får söka fototillfället.
Från 299 kr
Det äldre turisthotellet i Borghamn är starkt förknippat med tillkomsten av järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög, som innebar ett uppsving för turism på Omberg. Byggnaden hade tidigare varit del av Kronoarbetskårens behov men blivit överflödig när Karlsborgs fästning färdigställts och straffkommendering vid ortens stenbrott börjat avvecklas. Här ser vi hotellet framställt på ett brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Vid Lugnet under Herrborum i Sankt Anna fotograferades denna vackra loftbod 1909. Som regel användes loftbodarnas övervåning till förvaring av kläder och husgeråd samt som sovplats för ungdomar sommartid. Undervåningen användes vanligen som visthusbod. Vid tiden för bilden bodde änkan Maja Stina Svensdotter i Lugnet. Möjligtvis är det hon vi ser krumryggad framför boden.
Här måste tillstås att fotografen varken lyckats med disposition eller exponering men bilden kan förhoppningsvis ändå vara till glädje. Året är 1917 och flickorna har samlats för fotografering hemma hos bygdefotografen Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Från vänster ser vi Alice Karlsson i Yttergårda, Märta Johansson i Flicksten, Eva Eklund på Svensmarö, Ingeborg Karlsson i Yttergårda och slutligen Inis Karlsson i Brevik.
Brukspatron Gustaf Westerblad föddes i Västerås 1806 och var från 1837 gift med Emma Ulrica Godenius, bördig från Gagnef. Makarna inflyttade till Östergötland 1846 och kom i länet att arrendera Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Här ser vi Westerblad avporträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1867.
Reprofotografi med porträtt av Linköpings brandkår 1887. I stadens adresskalender från samma år får vi veta att Linköpings brandväsen bestod av sju brandsoldater som förutom brand- och sprutchefer leddes av chefer över avdelningarna för vakt, vattenanskaffning, rivning och reserv. Möjligtvis är det stadens sju brandsoldater som förevigats.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
Det är nu länge sedan barn lekte vid denna helt utraderade miljö i Linköping. När fotografen passerade 1929 ägdes husen av muraren Oskar Fredrik Skald och rimligtvis ser vi några av hans och hustrun Augustas barn i bilden. Idag bryter Brunnsgatan genom området mot sitt möte med Östgötagatan. Vy mot sydväst.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Hingsten Inge förevigad på Oscar Lundqvists Norsk-Nordsvenska stall vid Lindenäs 1905. Emedan han är en avelshingst får vi bland annat veta hans mankhöjd på 160 cm och vikt av 690 kilo. Även att han importerades i moderlivet och föddes på Lindenäs 1902.
Samuel Johan Humör utanför Svinhults kyrka. Under många år var han kyrkovaktare därstädes. Gift 1853 med Sara Lisa Andersdotter (1830-1892). Tillsammans fick de tio barn. Familjen var bosatt i backstugan Torashem. Humörs sista levnadsår var han dock skriven i Södra Vi som lösarbetare hos sin dotter Ulrika Karolina och hennes make, torparen Johan Albert Johansson. Han begravdes dock vid sin länge vaktade Svinhults kyrka.
Man talade i äldre tider om Landsförsamlingens kyrka, den vi sedan länge endast benämner som S:t Larskyrkan. S:t Lars församling bar fram till socknens inkorporering med Linköping 1911 självständiga befogenheter för den egna förvaltningen. Territoriellt omslöt församlingen staden Linköping och "Landsförsamlingens" historiska koppling till tätorten förklarar sockenkyrkans läge.
Tre unga kvinnor poserar vid en rejäl vedtrave. Från vänster ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bakom henne ses hennes syster Ingeborg Karlsson med kamraten Ölle. Kamratens identitet har inte kunnat styrkas.
Stort middagssällskap framför prästgården i Norra Vi. Skälet är installationen av Reinhold Wester som ny kyrkoherde i socknen. Wester ses stående längst fram i ledet. Den andre mannen till vänster om Wester är den skäggprydde biskopen Johan Personne. Året är 1923.
Familjen Granboms sommarparadis Granbo i Brokind. Handlare Ludvig Granbom var sannolikt först ut att köpa sommarstugetomt i området. Det nyväckta intresset för Brokind som rekreationsområde förklaras av den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Uppför trappan ser vi Ludvigs hustru Alda Carolina i färd att titta till makarnas dotter Aina.
Solen står lågt över Magistratshagen och ger svårt ljus för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller. Längst till höger ses föreningens skyttepaviljong som uppförts 1888 efter ritningar av Janne Lundin.
En man och en kvinna står raka i ryggen och samtalar med kung Gustaf VI Adolf som sitter i en bil. Bilen har en liten svensk flagga fronten. En man står till vänster och filmar. De befinner sig utanför Gyllene Uttern.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Aftontidningen, 12-1946: Blommande blåbärsris inomhus ersätter dyr tulpan. Året Runt, Nr. 24, 1946: Ska vi driva tulpaner i år? Året runt, 1946: Plantera syrenhortensia!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.