Vykort med den nyuppförda bysten över Carl von Linné (1707-1778) i Linnéparken, Växjö. Text: "K.K. På minnesdagen idag mötas våra tankar! Sedan i lördags snöar det här, så man vågar sig ej ut. Igår åkte vi dock till kyrkan på släda och voro se'n i Jonsgård. I afton öfverraskades vi af förlofningskort från Sven; fästmön alldeles obekant för oss. Måtte han gjort ett förståndigt val! - Antar att det unga paret kommer att jula i Oskarshamn. Vi förena oss i hjertl. helsningar o önska Eder och tant Mandis en god, fridfull jul! Tillg. Elisabeth, Löpanäs 20/12 1909". Kortet är adresserat till: "Fröknarna Hedvig och Ebba Lindwall, Eksjö".
Från 299 kr
Vanån. Venjans kyrkoby (enligt text framsida kort). En kyrka till höger i bild samt bostäder på andra sidan av ån och skymt av en bro i bakgrunden.Text baksida kort: "Venjan den 24 juli 1927. Bästa Fröken. Enligt löfte sänder jag nu en hälsning. Vi kommo hem kl. 5 på torsta morron och hade vi då cycklat hela natten, även ni är lyckligt hemkomna hoppas jag. Ni får ursäkta ifall vi ljög för mycket men så är nu tiderna och skojjigt var det i allafall. Här ser ni nu Venjans kyrkoby långt uppe i ödemarken, om ni kommer hit nån gång så hälsa på hos oss. Vänligen Ivar Thorsell, Venjan".
Nygatan mot norr med kv Jägaren till höger och kv Pärlan till vänster. Bortom Pärlan syns byggnader i kv Månen. Mycket snö, kanske en halv meter. Trottoarena är skottade och snön ligger i vägbanan. I kv Pärlan ligger Utskänkningsbolagets brännvinsmagasin, vars skylt hänger ut över gatan. På fasaden på ett av husen i kv Jägaren syns delar av en välvd skylt som sitter mot väggen. Det som kan utläsas är ÖL dricks ning. Utanför Brännvinsmagasinet står fyra pojkar och en man kommer gående mot dem. En av pojkarna har något i handen, kan vara en tidning eller ett paket.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Text på tavlan. Enligt den af Kongl:Majts den 11te Oktober 1825 faststälda taxa för Brotullen Falkenberg. För gående person 1 öre# Wagn med en eller flera hästarhvarje häst 5 öre# för lös häst 3 öre# för Boskapskreatur 2 öre# samt Ungboskap&andra mindre kreatur 1 öre för hvarje# i Årstads&Faruås Härader boende Stats&Landtboer skola vid överfarten af bron njuta lindring till hälften i broafgiften# hvarjemte samma förmån tillkommer vid återfartenen hvar som kommer till Falkenberg med varor till afyttring. Embets och Tjenstemän i allmäna tjensteärender stadde# Kronotransporter, Tågade Trupper, Kronopost&Fångskjuts, samt de som efter förrättad skjutsning till sina hemvist återfärdas äro från brotullsafgift frikallade
1937 hade Falkenbergs rådhusrättsin sista ordinarie session. På ordförande platsen t.f borgmästare CASSEL Ivan , till vänster t.f. förste rådman HERRLIN Hilding, t.h andre rådman TOMANDER Oskar (närmast borgmästaren) och extra rådmannen LUNDIN I.W.A. Stående åklagaren t.f stadsfiskal JOHANSSON Yngve. Det sammanträde Falkenbergs rådhusrätt höll i går med början kl. 10 f.m. var den sista av de regelbundet återkommande ordinarie sessioner rådhusrätten i staden hållit sedan mer än 600 år. Falkenberg kommer fr.o.m. årsskiftet att förläggas under landsrätt och därmed är stadens egen urgamla domstol ett minne blott. Utdrag ur Falkenbergs Tidning 1937-12-28
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Här står alla slåtterkarlar och blivande sådana uppställda för gruppfoto. Att slå med lie var ett typiskt mansjobb och något som pojkarna fick träna tidigt på. Att vara en god slåtterkarl hade hög status. Och det var mycket som skulle slås. Allt vinterfoder som man tog ur änget, myrmarker mm innan man började odla hö på åkrarna slogs med lie. All säd skars med lie (säd slog man inte, man skar den, kommer sig av att före lien skar man säden med en kraftigt böjd kniv kallad skära). På bilden ser det ut som änget redan är slaget, gräset är lågt. Tranänget finns inte kvar, det låg mellan sågen och myrvägen.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Fr vänster stående. Samuel Hellquists uppg. Plåtslagare Pettersson kommer från Knuttorp-kallades "Knuttorparen". Cementaren Sellkvist. Blandade cement till Bottenplåtar som rostskydd. Diversearbetaren Karlsson Pannplåtslagarbasen Törnkvist. Plåtslagare Axel Andersson. Förman Malmberg Plåtslagare Andersson Plåtslagare "Hakskägg". Maskinsmörjare Viberg. Fr.vänst.sittande. Spantbockaren Karl Magnusson, son till "Magnus på Kullen" hade nästan en Frärdingsväg att gå till verkstaden varje morgon. Plåtslagaren EK från Motala. Han kom därifrån samtidigt som direktör Karlsson kom till varvet. Verkmästaren, Sedemera Direktören August Carlsson från Motala. Verkmästare Karl Pettersson (K.P.) från plåtslagarverkstaden. Plåtslagare Andersson Plåtslagare Sven August Andersson "August Sven".
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Högtidsdräkter, Alla på bilden är syskon.Tredje damen från vänster är Anna Malmsten, född Bengtsdotter ( 1829-1916 )Andra från höger troligen Kjerstin Hahnberg, gift med Hans Hahnberg ( ej i bild)Anna Malmsten gifte sig med Nils Malmstein och flyttade till blå huset på Norregatan.De fick barnen Christian, Anders Nils-Petter, Benedikta Christina ( född 1862-09-15 )Anna Malmsteins dotter Benedikta Christina tog 1927 över huset ( lagfart 20 okt 1927 )Benediktas son Johan Malmstein tog över huset efter henne.Johans dotter Birgit Malmstein, och dottern Gudrun fick överta huset. Birgit köpte ut huset.Halva huset revs.Uppgifterna kommer från Birgit Nilsson som sålde huset till kommunen 199X.Se det gamla Trelleborg 1997.
Skjutning med Ksp m/39 strv i marklavett på Utö skjutfält. Skytten närmast är 105 Andersson, nästa är 810 Ekman. Ksp m/39 var konstruerad för, och fungerade bäst med, 8 mm ammunition. Nu var den am på utgående och skulle ersättas av 6,5 mm am (samma som till gevär m/96). Så vår am var nu "gratis" och vi fick skjuta hur mycket som helst. Efter att Ak 4 (automatkarbin) införts i Armén byttes piporna senare till 7,62 mm (308 Win). Efter 250 skott var pipan så varm att den måste bytas. Kommer ihåg att reservpiporna brände gräset ordentligt när vi lade dem på marken.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Strålgången vid belysning enligt Köhlers förfarande: Av ljuskällan I, kastas medelst lamphusets kondensorlins 2, en bild mot mikroskopkondensorns bländare 4. Bländaren 3 avbildas genom mikroskopkondensorn 6 skarp på själva föremålet 3, och kommer alltså att begränsa den belysta delen av synfältet i mikroskopet. 8 är mikroskopobjektivet, i vilkets utträdespupill en bild av I och 4 uppstår. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 909.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överföringsprincipen vid pigmenttryck. Den översta bilden visar hur de ljuspåverkade och därför garvade (vattenolsliga) delarna av pigmentskiktet ligger överst vid kopiering, medan lösligt gelatin återstår närmast pappersunderlaget. Om själva skiktet överförs till ett nytt papper (mellanbilden), kommer de lösliga delarna ytterst och kan avlägsnas med varmt vatten, varefter en pigmenthaltig gelatinrelief återstår (bilden längst ner). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 688.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Mörkfältskondensor. Ett ljuskinppe infaller underifrån mot en bländare med ringformig öppning. I kondensorn reflekteras det två gånger mot speglande ytor. Föremålet belyses från alla sidor. Av bilden framgår, att intet direkt ljus utan endast sådant, som avböjs eller reflekterats från föremålet, kan tränga in i mikroskopobjektivet. Föremålet kommer alltså att te sig lysande mot en mörk botten. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 906.
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som Klarälven i alla fall!"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.