fotografi

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Älgarås skola. Omkring 1912-13. Bakre raden fr.v: 1. 2. 3. Konrad Pettersson, Samfalla 4. Karl Johansson, Halls, Pjungserud 5. Ivar Larsson, Sörgården 6. Torsten Ek, Prästängen 7. Karl Andersson, Kroken 8. Paul Lambertsson, Segolstorp 9. Alvar Jansson, Ålderdomshemmet 10. 11. Konrad Johansson, Kråksjöhult 12. Torsten Andersson, Sjöbacka Andra raden bakifrån fr.v: 1. Sofia Gustavsson 2. Ture Johansson, Pumpen 3. Georg Johansson, Holmkärr 4. Hugo Ivarsson, Dalen 5. Gerda Käldin, Bankhuset 6. Berna Jonsson, Segolstorp 7. Nanny Larsson, Åsen 8. Gunhild Johansson, Åsen 9. Svea Boberg, Gustavsdal 10. Halvdan Källén, Stationen 11. Artur Andersson, Kyrkängen Mittersta raden fr.v: 1. Elin Karlsson, Nyhamn 2. Hilma Larsson, Larstorp 3. Lilly Vilsson, Dalen 4. Olga Persson, Nytorp 5. Greta Säll, Kyrkängsbråten 6. Hanna Olofsson, Liden 7. Stina Sjö, Björkulla 8. 9. Elsa Sjö, Björkulla 10. Berta Spets, Mäloset 11. Märta Sjöberg, Skogslund, Björkulla 12. Olga Hendén 13. Hugo Hendén Andra raden framifrån fr.v: 1. Gerda Jonsson, Haghemmet 2. Ottilia Johansson, Missunnan 3. Elsa Karlsson, Backen 4. Elsa Johansson, pumpen 5. Elin Johansson, "Korpes", Mäloset 6. Alma Andersson, Kroken 7. Ester Eriksson, Stenstorp 8. Helga Spets, Mäloset 9. 10. Hanna Pettersson, Samfalla 11. Ester , Kärret 12. Signe Gustavsson, Björkulla 13. Linnéa Pettersson, Sandbräckan Främre raden fr.v: 1. Bernhard Andersson, Sjöbacka 2. 3. Frits Magnusson, Klockarbolet 4. Paul Johansson, Pumpen 5. Gustav Danielsson, Segolstorp 6. Karl-Axel Karlsson, Åsen "Rubert" 7. Nils Larsson, Åsen 8. Ernst Danielsson, Segolstorp 9. Justus Fredriksson, Björkebacken 10. Anders Andreasson, Dalen

Från 299 kr

'Monterad skogsduva, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Skogsdufvan är ganska allmän i Sveriges sydligaste landskap och bor helst i stora skogar af bok och ek. Der bygger hon sitt bo merendels i något ihåligt träd och lägger deri 2 hvita, elliptiskta ägg. Man finner henne ock i våra barrskogar, hvarest hon då tillreder sin bostad uppe bland trädens grenar. Af dufslägtet känner man öfver 100 olika slag, af hvilka tvenne förekommer i vårt land. Den största finnes på Java och är nästan af kalkonens storlek. I Sydamerika finnas arten, hvilka äro föga större än en sparf. Alla hafva dock så stor likhet i grundform, att ett barn kan skilja dem från alla andra foglar. Dufvan är en älskvärd fogel och har redan längesedan varit vald som symbol af den trogna kärleken. Det är ej ifrån denna art vår tama dufva härstammar. Den kallas klippdufva och är allmän vid Stavanger i Norge,men häckar ej inom Sverige. De likna hvarandra rätt mycket, men klippdufvan har 2 stora, svarta band öfver vingen och är dessutom en fogel, som ej lämnar sin födelsebygd. Skogsdufvan är flyttfogel liksom vår tredje art eller ringdufvan.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

Placeringslista vid middag för Kalmar kungliga regemente. Löjtnant von Heland, ångbåtskommissarie Rosenqvist, löjtnant Wenell, godsägare Ernst Jeansson, kapten Karling, grosshandlare Sjöqvist, major Nordenankar, borgmästare Cassel, överste Malmström, grosshandlare Adolf Andersson, kapten Rudelius, herr Gust. L Johnsson, musikdirektör Carlberg, löjtnant Göth. Löjtnant Francke, löjtnant Clason, kamrer J Rosenqvist, kapten Haastrup, direktör Francke, kapten Gyllenkrok, major Widmark, major Ståhle, häradshövding Helling, kapten greve Stackelberg, doktor Sjögren, kapten Gyllenram, bankdirektör Wirding, löjtnant Ekenfors. Fänrik Jacobsson, herr Edvin Andersson, löjtnant Carlsson, stadsarkitekt Olson, kapten Brännström, direktör Kindberg, kapten Moberg, rådman Sjöbring, kapten Nordenankar, direktör Ek, kapten Sundelius, direktör Berggren, löjtnant Crona, kamrer Ohlsson, löjtnant Booge, löjtnant Hedenberg, direktör Allan Jeansson, löjtnant Wärnberg, konsul Bruun, kapten Örnberg, doktor Scheutz, regementsläkare Nyström, bokhandlare Appeltofft, major Crona, bankdirektör Borgstedt, kapten Conradi, redaktör Sandberg, löjtnant Palmblad. Löjtnant Zachrisson, riksbanksassessor Sahlberg, löjtnant Borgstedt, bankdirektör Matton Sjöberg, kapten Ekwall, regementspastor Olsson, major Jegerschöld, rådman Runnquist, major Silfversparre, kapten Nordfelt, rektor Göransson, kontrollör Schauman, löjtnant Nordenskjöld, löjtnant Steineck, löjtnant Svensson, direktör Edw. Andersson, kapten Brogren, fabrikör Sundberg, kapten Tillberg, landskamrer Bökelund, överste Myhrman, häradshövding Zetterstedt, landshövding Falk, major Wijkmark, doktor Warholm, kapten Rudberg, riksdagsman Magnusson, löjtnant Adilz.

Från 299 kr

Gruppfoto på kaserngården Stamskolorna 1925-26 Se numrering på bild 2: 7. Evert Lund. Blev förvaltare vid I 13 8. Ulf Larsson. Fanjunkare i I 10 reserv. Chaufför vid Arméstaben 18. Furir Gustaf Eklöf. Fanjunkare vid Arméns underofficersskola -- AUS 19. Furir Ivar Borg. Fanjunkare vid I 18 20. Furir Ivar Michaelsson. Fanjunkare I 4 21. Sergeant Nilsson 22. Fänrik Per Kellin. General och Rikshemvärnschef 23. Löjtnant Alrek Sundström 24. Kapten Carl Ragnar Sterky. Kompanichef 25. Löjtnant Malcolm Frithz 26. Löjtnant Gösta Klettner 27. Fanjunkare Carl Johan Falk. Löjtnants avsked 28. Sergeant Knut Johansson. Förvaltare och kommunalpolitiker 29. Sergeant Aldor Leijon. Fanjunkare på I 14 30. Furir Axel Branting. Fanjunkare i I 10 reserv 31. Indelt soldat Ekström. Dagkorpral 38. Algot Öhlin. Telereparatör 41. Volontär Jonsson. Fanjunkare i reserven 43. Eric Nord. Förrådsförman 44. Jonas Ensjö. Signalfurir. Polis i Eskilstuna 47. "15-Pelle" Pettersson. Senare kapten Pernler, I 8 48. W Axelsson. Fanjunkare i reserven. Fjärdingsman i Gottröra 54. Bertil Lindblad. Fanjunkare i reserven på P 1. 56. Lindström. Fanjunkare i reserven. 59. Ernst Bergman. Förvaltare 62. O Nyberg. Löjtnant på I 13 63. L Ek 67. B Olsson. Chaufför vid IV. Milostaben 68. E Pettersson. Sjukvårdare 71. Hugo Landin. Vaktmästare i Försvarsstaben 73. Erik Jansson. Namnbyte till Järhammer. Fanjunkare i reserven. 75. Sandell 76. Hallberg. Järvägstjänsteman i Västerås 79. Hugo Karén. Fanjunkare i reserven. Byrådirektör i Försvarets anställningsbyrå.

Från 299 kr

Femte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23 1896-03-30 1939-07-16 2. 1161 Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27 1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23 3. 1167 Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05 1940-08-23 4. 1165 Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08 1903-09-09 1926-03-19 5. 1171 Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28 ----- ----- 1933-08-21 6. 1158 Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10 1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10 7. 1153 Axby.. Ax, Per Johan 1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06 8. 1163 Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19 1899-09-01 1920-09-08 9. 1154 Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15 1899-09-16 1923-07-13 10. 1164 Husby.. Blomqvist, Johan Eric 1844-02-06 1864-03-30 ----- 1914-12-28 11. 1111 Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08 1948-03-09 12. 1173 Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik 1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13 13. 1172 Yttersta.. Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06 1933-07-28 14. 1155 Sundby.. Hellberg, Lars Petter 1842-02-25 1866-08-30 ----- 1910-07-02 15. 1159 Malmö.. Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13 1911-08-12 1946-04-21 16. 1157 Oxlöt.. Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 ----- 1902-09-06 1922-05-28 17. 1152 Räfsta.. Löf, August Edvard 1869-06-11 ----- 1902-09-06 1935-02-02 18. 1170 Hösåker.. Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Placeringslista vid middag för Kalmar kungliga regemente. Löjtnant von Heland, ångbåtskommissarie Rosenqvist, löjtnant Wenell, godsägare Ernst Jeansson, kapten Karling, grosshandlare Sjöqvist, major Nordenankar, borgmästare Cassel, överste Malmström, grosshandlare Adolf Andersson, kapten Rudelius, herr Gust. L Johnsson, musikdirektör Carlberg, löjtnant Göth. Löjtnant Francke, löjtnant Clason, kamrer J Rosenqvist, kapten Haastrup, direktör Francke, kapten Gyllenkrok, major Widmark, major Ståhle, häradshövding Helling, kapten greve Stackelberg, doktor Sjögren, kapten Gyllenram, bankdirektör Wirding, löjtnant Ekenfors. Fänrik Jacobsson, herr Edvin Andersson, löjtnant Carlsson, stadsarkitekt Olson, kapten Brännström, direktör Kindberg, kapten Moberg, rådman Sjöbring, kapten Nordenankar, direktör Ek, kapten Sundelius, direktör Berggren, löjtnant Crona, kamrer Ohlsson, löjtnant Booge, löjtnant Hedenberg, direktör Allan Jeansson, löjtnant Wärnberg, konsul Bruun, kapten Örnberg, doktor Scheutz, regementsläkare Nyström, bokhandlare Appeltofft, major Crona, bankdirektör Borgstedt, kapten Conradi, redaktör Sandberg, löjtnant Palmblad. Löjtnant Zachrisson, riksbanksassessor Sahlberg, löjtnant Borgstedt, bankdirektör Matton Sjöberg, kapten Ekwall, regementspastor Olsson, major Jegerschöld, rådman Runnquist, major Silfversparre, kapten Nordfelt, rektor Göransson, kontrollör Schauman, löjtnant Nordenskjöld, löjtnant Steineck, löjtnant Svensson, direktör Edw. Andersson, kapten Brogren, fabrikör Sundberg, kapten Tillberg, landskamrer Bökelund, överste Myhrman, häradshövding Zetterstedt, landshövding Falk, major Wijkmark, doktor Warholm, kapten Rudberg, riksdagsman Magnusson, löjtnant Adilz.

Från 299 kr

Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Älgarås skola. Omkring 1912-13. Bakre raden fr.v: 1. 2. 3. Konrad Pettersson, Samfalla 4. Karl Johansson, Halls, Pjungserud 5. Ivar Larsson, Sörgården 6. Torsten Ek, Prästängen 7. Karl Andersson, Kroken 8. Paul Lambertsson, Segolstorp 9. Alvar Jansson, Ålderdomshemmet 10. 11. Konrad Johansson, Kråksjöhult 12. Torsten Andersson, Sjöbacka Andra raden bakifrån fr.v: 1. Sofia Gustavsson 2. Ture Johansson, Pumpen 3. Georg Johansson, Holmkärr 4. Hugo Ivarsson, Dalen 5. Gerda Käldin, Bankhuset 6. Berna Jonsson, Segolstorp 7. Nanny Larsson, Åsen 8. Gunhild Johansson, Åsen 9. Svea Boberg, Gustavsdal 10. Halvdan Källén, Stationen 11. Artur Andersson, Kyrkängen Mittersta raden fr.v: 1. Elin Karlsson, Nyhamn 2. Hilma Larsson, Larstorp 3. Lilly Vilsson, Dalen 4. Olga Persson, Nytorp 5. Greta Säll, Kyrkängsbråten 6. Hanna Olofsson, Liden 7. Stina Sjö, Björkulla 8. 9. Elsa Sjö, Björkulla 10. Berta Spets, Mäloset 11. Märta Sjöberg, Skogslund, Björkulla 12. Olga Hendén 13. Hugo Hendén Andra raden framifrån fr.v: 1. Gerda Jonsson, Haghemmet 2. Ottilia Johansson, Missunnan 3. Elsa Karlsson, Backen 4. Elsa Johansson, pumpen 5. Elin Johansson, "Korpes", Mäloset 6. Alma Andersson, Kroken 7. Ester Eriksson, Stenstorp 8. Helga Spets, Mäloset 9. 10. Hanna Pettersson, Samfalla 11. Ester , Kärret 12. Signe Gustavsson, Björkulla 13. Linnéa Pettersson, Sandbräckan Främre raden fr.v: 1. Bernhard Andersson, Sjöbacka 2. 3. Frits Magnusson, Klockarbolet 4. Paul Johansson, Pumpen 5. Gustav Danielsson, Segolstorp 6. Karl-Axel Karlsson, Åsen "Rubert" 7. Nils Larsson, Åsen 8. Ernst Danielsson, Segolstorp 9. Justus Fredriksson, Björkebacken 10. Anders Andreasson, Dalen

Från 299 kr

Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr

Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)

Från 299 kr