Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Från 299 kr
Interiörbild. Gruppfoto med fokus på Thorsten Drewerth med jättekopp av modell från Gustavsbergs Fabriker. Personer: Personer från vänster: Maud hellman, Marianne Brorsson, Thorsten Drevert, Mats Erisksson, Anna Stina Bergqvist. Alla medarbetare på försäljningsavdelningen på husållsporslin. Koppen tillverkades i ett exemplar för en restaurang utställning av Sven Weisfeldt.
Loket "Victoria". Detta lok tillverkades vid NOHAB år 1882 med tillverkningsnummer 154. Loket inköptes för medel som skänktes av mamsell Anna-Lisa Lidbäck i Lidköping. År 1902 såldes loket till HLJ och år 1907 till LJ. År 1916 gick loket till skrot.
Varvet runt- en bildutställning Aktersektionen till den första av de tre Näcken-ubåtarna lastades på pråm i december 1977 för transport till Kockums i Malmö. För- och aktersektionerna till ubåtarna tillverkades i Karlskrona och mittsektionerna i Malmö där sektionerna sammanfogades och fartygen byggdes färdiga.
Varvet runt- en bildutställning Elmekanikern Jan-Olof Hagman fick rekordbelöning, 12150 kronor, för ett förslag i september 1975. Förslaget avsåg ändringar av de antennanpassare av varvets egen konstruktion, som tillverkades för den danska marinen. Därigenom löstes de funktionsproblem som försenat leveransen.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Ovanför bilden står: TRIANGELLOPPET. Under bilden står: ANDERS PERSSON. Den är tagen från målet (samma plats som starten) i Triangelloppet 1935 eller 1936. Starten gick från nuvarande Gamla Kungsbackavägen, utanför dåvarande Brandahls (där damväskor tillverkades).
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: STARTEN. Den är tagen från starten i Triangelloppet 1936. Starten gick från nuvarande Gamla Kungsbackavägen, utanför dåvarande Brandahls (där damväskor tillverkades). MMF 1997:3496 är också från Triangelloppet.
Statens Järnvägar, SJ E 147 "Sigtuna" som Kohlfurt - Falkenberg nr 6. Tillverkades 1873 av Borsig i Berlin för Kohlfurt - Falkenberg Eisenbahn i Tyskland, men levererades ej utan såldes i stället till SJ, där loktypen erhöll littera E 1876. Från 1898 littera De
Station öppnad 2 april 1899. Bispår till Målerås station. En- och enhalvvånings stationshus i trä, gult med vita knutar. Samma bild finns i boken Kosta Järnväg, skriven av Lennart Welander. Loket är Kosta-Lessebo Järnväg, KLJ 3 "Målerås". Loket tillverkades 1901 av Orenstein & Koppels.
Hållplatsen öppnades 1874 för allmän trafik. En och enhalvvånings stationshus i trä. Expeditionslokaler och väntsal moderniserades 1945. VBIJ lok 19. Loket tillverkades 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 625. Från 1965 finns på Kristianstads Jvm. Loket fotograferades strecks innan det övergick 1942 till Statens Järnvägar.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Statens Järnvägar, SJ Z63 386. Lokomotor Z 63. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z63 tillverkades av Nohab och hade ungefär samma konstruktion som övriga två.
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63. Förarhytt med utrustning.
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.