Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Från 299 kr
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Sockenstugan och ålderdomshemmet. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Landsbygdsvy utmed grusvägen vid Köpstaden i Onsala. Detta område ligger ungefär mitt i socknen, där flera vägar strålar samman, och lär ha varit en plats där man långt tillbaka bedrev köpenskap. Här fanns flera gårdar varav Bron är en gammal släktgård från 1600-talet, ombyggd 1870, och på Köpstaden 11:1 fanns en affär på 1800-talet vars innehavare hette Olsson.
föremålsbild, fotografi, photograph
Vänge kyrka
Mellösa
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Stegeborg har ruvat på Slottholmen sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som vid funktion effektivt spärrade av Slätbaken som skydd för Söderköping och vidare delar av landet. Efter ut- och påbyggnader nådde borganläggningen en glansperiod som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Mot slutet av eran svalnade hovets intresse för Stegeborg alltmer och vid 1700-talets början var ett tilltagande förfall ett faktum. Under seklet revs rent av delar av anläggningen för åtkomst av byggnadsmaterial. Från 1901 är borgen emellertid fridlyst som statligt byggnadsminne.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Mellan Sankta Birgittas kapell och stranden vid Kapelludden finns ett stenkors, drygt 3 meter högt och 1,9 meter brett med klöverformade korsändar och en mjuk vulst längs kanten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där det omtalas att en krok med en offerbössa hängt. Troligen är korset rest under 1200-talet. Det omges av en ringformig vall, tolv meter i diameter som undersöktes 1978. Den visade sig innehålla en kalkbruksfogad stabil mur med ingångar i norr och söder. Dess funktion är inte klarlagd. Källa Länsstyrelsen Kalmar län.
Sandhults sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Hedareds stavkyrka. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personregister i Västergötlands museum, Skara. Den spånklädda timmerkyrkan från 1400-talets senare del är en av Sveriges få bevarade medeltida träkyrkor. Den förlängdes mot öster med ett tresidigt kor 1684. Sakristian byggdes 1705 och takryttaren 1735. Interiören har takmålningar från 1757. Altaruppsatsen härrör från 1696. Ett triumfkrucifix och ett Mariaskåp härrör från 1200-talet liksom dopfunten av täljsten. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=351766 Nationalencyklopedin 2002-09-04
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97 varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.