MMF 1997:3485. Gunnar "Brännås" Andersson gör en trädgårdsanläggning i Brännås, han var trädgårdsmästare och lite av "allt-i-allo". Bl a gjorde han en väldigt fin stenmur på Sörgården, Gärdesgatan 7. Dit flyttade Karl och Lilly 1945. De bodde där i 23 år, sedan flyttade de till Tempelgatan.
Från 299 kr
Detta lilla stenhus med köksbakbygge uppförde skomakaren Lars Andersson omkring år 1900. Hans mor Maria Christina Ahlström var kommen från en boplats vid f d Allmänningen, numera under Mattsarve, mitt emot f d Lau kvarn vid stora vägen. Hur Lars fick köpa denna magra jordplätt uppe på ancyllusvallen är ännu inte känt. Lars bör ha varit född på 1860-talet, han dog 1922. Lars fosterson Emrik Ahlström sålde fastigheten till Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, vilka innehade den till 1950-talet, när de sedan sålde till nuvarande ägarna som nyttjar fastigheten som fritidshus. Huset är byggt i parstugeform och det är egentligen märkligt att man uppförde en så pass gammalmodig typ av byggnad så sent. Det borde ha varit ett snickarglädjehus. Men Lars hade kanske inte tillgång till så mycket virke som krävdes, medan stenen var gratis. Snickarglädjen fick inskränka sig till en enkel veranda. Taket är klätt med papp i lodstående vådor likt många andra hus i socknen vid denna tid. I bakgrunden skymtar uthusen. Vid tomten står en bandtun mot hagen t h och framför huset har Lars satt upp en slantun. I förgrunden har Masse medvetet låtit en s k halvtun framträda. En sådan tun består av en låg stenmur, på vilken man ställer en s k räcktun med vågrätt liggande virke. Sådana tunar var ganska vanliga förr, men är nu nästan helt borta. Tunen är här i dåligt skick. Stendelen finns kvar än idag, men invuxen i buskar. Den sk Backvägen som går från Körkakarskväiar i väster till Käldvägen i öster skyms av halvtunen.
Vi ser den gamla manbyggnadens baksida på Smiss södra part. Huset är säkert det stenhus Christen Larsson byggde 1795, men höjt, försett med frontespis och förstorade fönster på 1840-talet. Det ser ut att vara i gott skick, men ändå rev man det och byggde ett stort nytt hus 1929.T h syns brygghuset mad bakbygge som bla innehöll smedja.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
För den i senare tid född betraktare står den står inte riktigt att känna igen, miljön i hörnet där Platensgatan möter Vasavägen i Linköping. Östgöta brandstodsbolags solida stenhus stod vid tiden för bilden ännu ensamt i väntan på stadens förtätning. Byggnaden stod klar 1901, uppförd efter Werner Northuns ritningar. Foto från omkring 1905.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
Det första stationshuset, ett envångings trähus, uppfördes 1875, revs 1908. Det nuvarande stationshuset, som togs i bruk 1908, är ett tvåvånings stenhus. Modernt elektriskt ställverk togs i bruk 1946 .Rivningsmaterialet från 1875 års station användes delvis vid byggandet av ett bostadshus för stationsföreståndaren i Ramnäs 1911 .1908 års stationshus revs på 1970-talet och ersattes av en pendeltågsstation med trapphus och expedition på plattformen.
Första stationshuset flyttades 1867 till Sörby. Det ersattes då av ett större envånings stenhus i anledning av NV stambanan. Stationen omb. 1929, Stationen anlades 1862 och någon större ombyggnad av stationshuset har sedan dess ej företagits. Stationen har restaurang och nattväntsal SJ Dk 414
Stationen Första stationshuset flyttades 1867 till Sörby. Det ersattes då av ett större envånings stenhus i anledning av NV stambanan . Stationen omb. 1929 , sid 324. Stationen anlades 1862 och någon större ombyggnad av stationshuset har sedan dess ej företagits. Stationen har restaurang och nattväntsal. Mekanisk växelförregling . Öppnad 1/8 1862
Hospitalsgården i Jönköping fotograferad från öster. Här syns baksidan av det stenhus som brukar kallas Johan III:s hospital och som ofta sagts vara Jönköpings äldsta byggnad. Arkivhandlingar visar dock att det uppfördes först på 1770-talet, som bostad för hospitalets syssloman eller föreståndare.
På Västra Storgatan 8 i Jönköping låg tidigare ett trähus som revs 1939 och ersattes av ett modernt stenhus. Här pågår grundarbeten för det så kallade Västerhuset, som skulle innehålla både affärer, kontor och bostadslägenheter. Byggnaderna i bakgrunden hör till Krönleins bryggeri, som revs 1970.
Gamla missionshuset vid Odengatan nr 5 och 7 i Jönköping byggdes år 1860 och användes av Jönköpings Stadsmissionsförening. Det revs drygt hundra år senare för att ge plats åt stadsbiblioteket. Intilliggande stenhus användes av grosshandlare Oscar Johnsson som spannmålsmagasin och i bottenvåningen låg Lantbrukarnas mejeri.
Stenhus i fem våningar med fasad i gulgrå grovputs. Byggnaden har en serie burspråk och dekorativa balkonger samt en enkel putsdekor. Bottenvåningen uppslagen av butiksfasad Hotell Storgården, Fredsgatan 11. Huset kallades i folkmun för de 100 jungfruarnas palats, pga det var osedvanligt många jungfruar/hembiträden som bodde och arbetade i fastigheten.
Metodistkyrkan, kyrkobyggnad i sten. Förhöjt mittparti flankerat av bostadsdelar i fyra våningar. Fasaden i rött tegel är i jugendstil med inslag av nygotik. Den har blinderingar i beige puts och i bottenvåningen finhuggen sandsten. Takåsen kröns av ryttare. Stenhus i fyra våningar med fasad i gul slätputs och i bostadsvåningen finhuggen sandsten. Fasaden har burspråk över fyra våningar och fyra balkonger med dekorativ smide.
Äspereds sn. Sundholms slottsruin. Sundholmen, slottsruin på en ö i sjön Tolken i Äspered, Västergötland, känd som sätesgård från 1300-talet. Ett medeltida stenhus i korsform utvidgades av Per Brahe d.ä. på 1500-talet till en kvadratisk renässansborg med källare och två våningsplan. Godset indrogs vid Karl XI:s reduktion, och slottet brann1706. Ruinen utgrävdes 1934-36.http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318939
Konfirmander. Övre raden nr 3 från vänster Ellen Wahrgren, 9/10-1884 - 1956.; Test gåva av frk Ruth Wahrgren, Fristad, Härnösand. Prästen är Anders Josef Källander, född 1861 i Skara, död 1934 i Lovö, Stockholms län. Prästvigd 1890 för Härnösands stift och komminister i Härnösand 1896-1902. Ellen är syster med Aina och Nicklas Wahrgren som ritat alla stenhus i Sollefteå
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.