Kopia av von Drais sparkvagn, löpmaskin, 1700-talet. Tillverkad av trä med trähjul som är skodda med järnband, framhjulet är fast monterat i ramen. En planka förbinder främre och bakre hjulen som är monterade i "gafflar" a trä. Styret av trä är fast monterat, går inte att vrida, styra med. Löpmaskinen kunde inte användas som transportmedel p.g.a. tidens dåliga vägar och gator, utan man körde i parker och salonger. Det var en rikemans "leksak". Även kallad "Hobby horse", då cykeln ofta var utformad som en häst med kropp och huvud, hade cykeln ögon kunde den se, trodde man, och på så sätt blev den säkrare.
Från 299 kr
Bilden visar enligt uppgift Skulejön, varifrån Näskeån rinner upp på sin väg till havet. Bebyggelse som syns tillhör byarna Gärden, Nylan och Skule. Tidigare beskrivning: Näske vid Näskeån invid Köpmanholmen, där enligt forskningar av direktör Hedberg, Köpmanholmen, på 1700-talet en papperskvarn funnits. I samband härmed nämnas, att Näske på 1700- och 1800-talet var den viktigaste hamnplatsen mellan Härnösand och Umeå med flera transportvägar inåt landet. Den lilla Näskeån bildar strax före utloppet vid Näske flera fall, varför här varit ett idealiskt läge för en papperskvarn.
"Norge. Grue finnskog. Kirkesjöby från söder. Gården brukad av självägande folk." Rökstuga. Enligt uppgift inkommen 2024-09-04 från Rita Karolina Kirkesjöberg vars släkt bodde på gården sedan 1700-talet: Den unga kvinnan som står i dörren till rökstugan är Martha Henriksdotter (f 1895) med sin lillebror Alf (f 1907). Ägaren till huset var då deras far Anders Henriksen Kirkesjöberg (f 1865 d 1944) med hustrun Karen Oldotter Vålbråten (f 1872 d 1947). Före denna rökstuga hus fanns två andra som båda brann upp, och detta hus togs ner och ersattes av ett nytt som inte var en rökstuga år 1947.
Tapetklippning. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Målare. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Tapet, borste och hink. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Vadstena slott. Vadstena slott, f.d. kungligt slott. Anlades ursprungligen (1545) som en befästning. Den nuvarande slottsbyggnaden av kalksten uppfördes i flera etapper från 1550-talet till ca 1620. Vadstena slott upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och användes därefter som sädesmagasin och lokal för textilfabrikation. 1899 inrättades landsarkiv i slottet. Restaureringar har ägt rum i etapper, främst från 1940-talet och framåt. Arkitektoniskt är slottet Sveriges mest konsekvent genomförda renässansslott. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=337675
Nora kyrka i Ångermand byggdes åren 1804-1806 av den i landskapeet kände kyrkobyggaren Simon Geting från Åbord. Altaruppsatsen tillkom i samband med restaureringen 1858. Apostlaskulpturerna (Petrus och Johannes) är utförda i trä av Norasonen konstnären Hampe Svanberg 1914. Dopfuntetn i gotländsk sandsten är en av kyrkans verkliga klenoder. Berghams kapell med anor från 1700-talet torde ha byggts på begäran av de sk. gävlefiskarna, som bedrev säsongsfiske vid Berghamn och andra mellannorrländska fiskelägen. Klockestrands församlingshem invigdes 1943. Klockstapeln uppfördes 1957. Lövviks församlingshem har tidigare varit skola. Det invigdes för kyrkliga uppgifter 1940.
Alnö gamla kyrka. Har sannolikt byggts under 1200-talets första hälft. Den bestod ursprungligen av långhuset och det rakslutna koret, som är smalare än långhuset. Innertaket bestod ursprungligen av ett platt trätak. Först omkring 1500 tillkom stjärnvalven med målningar. Både valv och väggar har målningar. De har varit överkalkade och togs fram 1927-28. Vapenhus och sakristia byggdes förmodligen under 1400-talet. I väster är ett förhus i trä tillbyggt 1778. Klockstapel har funnits, men den är riven. Kyrkans väggar utgörs av sten som senare har vitputsats. Det höga branta taket är täckt med eternitskiffer sedan 1910, tidigare var det spåntäckt. Fönsterna förstorades under 1700-talet.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 7080 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Inglinge hög ingår i ett gravfält från järnåldern, som ligger strax väster om Ingelstad i Östra Torsås socken, Småland. Omkring 130 fornlämningar finns i området, bland annat fem gravhögar, över hundra runda, rektangulära och ovala stensättningar samt två skeppssättningar. I de enstaka gravar som blivit utgrävda har fynden bestått av vikingatida spännbucklor och någonstans inom gravfältet upptäcktes på 1700-talet, ett svärd från bronsåldern. Den största gravhögen, Inglinge hög, är 37 meter i diameter och höjden är 6 meter. På dess topp finns en rest sten och ett gravklot med ornament i svag relief.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen. De lodräta markeringarna i fasaden är s k knutlådor som skyddar timrets utskjutande knutar.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.