Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Från 299 kr
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Kvinnliga textilarbetare omgivna av stora tygsjok. Interiör från dåvarande Skandinaviska Textilfabriken i Varberg, senare Varbergs yllefabrik och från 1912 Malmö Yllefabriks AB. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och vid år 1900 var de i klar majoritet av de ca 100 anställda vid sekelskiftet 1900. Först tillverkades endast bomullstyger men från 1906 även ylletyger.
Kalmar Tändsticksfabrik kontorsbyggnad 1950-talet. Kalmar tändsticksfabrik grundades 1907 av Ernst Kreuger. 1917 övertogs den av AB Jönköping-Vulcan. Under 25 år,1925-1950, tillverkades tändstickor till det grekiska tändsticksmonopolet. 1950-60 gick däremot produktionen till Peru. Etiketterna trycktes i Arencos tryckeri "tvärs över gatan".
Tillverkning av räfsa. 18 mars 1945. Atsa AB.År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolagets tillverkning utgörs av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkades dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gick till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Galtströms brukskapell. Byggd som brukskyrka till det nyetablerade Galtströms bruk. Inredningen i kyrkan tillverkades under 1680 talet av Skedvikmästarna och är ett av de bäst bevarade exemplen på dessa; konstfullt utförda arbeten. Flera kyrkor försågs med mästarnas arbeten i Medelpad. Träkyrkan är klädd med panel. En sentida klockstapel står nära kyrkan
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Kalmar Tändsticksfabrik kontorsbyggnad 1950-talet. Kalmar tändsticksfabrik grundades 1907 av Ernst Kreuger. 1917 övertogs den av AB Jönköping-Vulcan. Under 25 år,1925-1950, tillverkades tändstickor till det grekiska tändsticksmonopolet. 1950-60 gick däremot produktionen till Peru. Etiketterna trycktes i Arencos tryckeri "tvärs över gatan". Foto 1945-05-05.
Bröderna Sahlin Smides och Reparationsverkstad. Vinkelbyggnaden till vänster var hovslageri, den mittre delen smedja och den högra cykelverkstad. Det var tidigare Wikholms Smidesverkstad, Hästboheden. Omkring sekelskiftet hade A. Wikholm tillverkning av plogar, harvar och diverse redskap, flyttade tillverkningen till Ockelbo (1904?) där den utökades. Där tillverkades den kända Wikholmsplogen som var mycket bra för gräsvallar.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ E10 1743. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005.
Karlshamn station. Loket är Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok 12 "Edvard Meyer". Loket tillverkades 1877 och fick litterat KVJ lok 5. 1888 fick det littera KVJ lok 12, 1908 littera KVBJ lok 12 och 1943 littera SJ Kr 4039. Namnskylten satt kvar på KVBJ tiden och till och med den första SJ tiden. Loket slopades och skrotades 1954.
Härnösands station. Den första motorvagnen i Härnösand 1922. Mannen i vitt skägg är doktor Kaijser, mannen med paraply är rektor Kamfendal, mannen med plommonstop är trafikchef Leijonhuvud.Motorvagnen drevs av ett ångmaskineri, den var s.k. ångvagn. Den tillverkades år 1925 av Sentinel Waggon Works, Shrewbury i England med tillverkningsnummer 5709. Järnvägsstationshus.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005. SJ E10 1743. E10-loken var bland de sist levererade ångloken till SJ. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948.
Olycka vid Nakerijokk 24 september 1900. Ett av byggnadsloken,"Dufvan", har spårat ur i rasat ned längs banvallen. Hjälptåget dras av ett tanklok från före detta Sverige & Norge Järnväg, S&N. Skadat ånglok är SJ P 315, ”Dufvan”. Loket tillverkades av Nohab 1883 under ursprungligt littera SJ Pb 315. Det märktes om 1886 till littera SJ P 315. Loket skrotades 1911.
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Karlshamn station. Loket är Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok 12 "Edvard Meyer" . Loket tillverkades 1877 och fick litterat KVJ lok 5. 1888 littera KVJ lok 12, 1908 littera KVBJ lok 12 och 1943 littera SJ Kr 4039. Namnskylten satt kvar på KVBJ och till och med den första SJ tiden. Loket slopades och skrotades 1954.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.