W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt öster hösten 1938. På fabriken tillverkades pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventiler för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader. Arbetsantal cirka 50 man.
Från 299 kr
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt söder våren 1938. På fabriken tillverkades då pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventiler för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader.
Velociped/cykel. Fröken Jean Parker (Metro-Goldwyn-Mayer aktris) hittade denna gamla höghjuling i studions förråd och försökte lära sig cykla på sin lediga tid. Hon gjorde lite research och fann att hjulet kallades för extraordinär och tillverkades av Singer 1879.
Transport av upplastad bandbärgare 81 Terrängdragbil m/42 TVC (Terräng Vagn C) tillverkades av Volvo, urprungligen med en bensinmotor om 140 hk, senare 180 hk. Förmodligen var det den låga motor- och bromseffekten som gjorde att det krävdes två bilar för att dra den 50 ton tunga bandbärgaren.
Interiörbild. Gruppfoto med fokus på Thorsten Drewerth med jättekopp av modell från Gustavsbergs Fabriker. Personer: Personer från vänster: Maud hellman, Marianne Brorsson, Thorsten Drevert, Mats Erisksson, Anna Stina Bergqvist. Alla medarbetare på försäljningsavdelningen på husållsporslin. Koppen tillverkades i ett exemplar för en restaurang utställning av Sven Weisfeldt.
Replika av Andrées Ppolarkamera, den kamera som togs med på Andrées polarexpedition 1897. Originalkameran tillverkades av August Westberg vid Numa Petersons verkstad 1896. Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Härnösands station. Den första motorvagnen i Härnösand 1922. Mannen i vitt skägg är doktor Kaijser, mannen med paraply är rektor Kamfendal, mannen med plommonstop är trafikchef Leijonhuvud.Motorvagnen drevs av ett ångmaskineri, den var s.k. ångvagn. Den tillverkades år 1925 av Sentinel Waggon Works, Shrewbury i England med tillverkningsnummer 5709. Järnvägsstationshus.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Galtströms brukskapell. Byggd som brukskyrka till det nyetablerade Galtströms bruk. Inredningen i kyrkan tillverkades under 1680 talet av Skedvikmästarna och är ett av de bäst bevarade exemplen på dessa; konstfullt utförda arbeten. Flera kyrkor försågs med mästarnas arbeten i Medelpad. Träkyrkan är klädd med panel. En sentida klockstapel står nära kyrkan
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Dokumentation av Karlssons Klister. Karlssons Klisters logotype är en åsna med slogan "Alla använder Karlssons Klister utom jag - ty jag är en åsna". I reklamen användes flitigt en riktig åsna. Men på slutet av 60-talet tillverkades en modell som sedan ambulerade runt i butikerna som reklam för Karlssons Klister. Åsnan står numera i Cederoths fabrik i Falun.
Museets kanondäck, basutställning på första våningen. Utbrytnngen vid Viborgska vidken den 3 juli 1790 kl 07:00 på morgonen. Modellen i skala 1:1 på Marinmuseum visar aktiviteten på övre batteridäck två pjäser akterut. scenografi och fakta Stefan Flöög. figurerna tillverkades av Eva Ramqvist och Eva Morell.
Museets kanondäck, basutställning på första våningen. Utbrytningen vid Viborgska viken den 3 juli 1790 kl 07.00 på morgonen. Modellen i skala 1.1 på Marinmuseum visar aktiviteten på övre batteridäck två pjäser akterut. Scenografi och fakta Stefan Flöög. Figurerna tillverkades av Eva Ramqvist och Eva Morell.
Varvet runt- en bildutställning Aktersektionen till den första av de tre Näcken-ubåtarna lastades på pråm i december 1977 för transport till Kockums i Malmö. För- och aktersektionerna till ubåtarna tillverkades i Karlskrona och mittsektionerna i Malmö där sektionerna sammanfogades och fartygen byggdes färdiga.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Kvinnliga textilarbetare omgivna av stora tygsjok. Interiör från dåvarande Skandinaviska Textilfabriken i Varberg, senare Varbergs yllefabrik och från 1912 Malmö Yllefabriks AB. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och vid år 1900 var de i klar majoritet av de ca 100 anställda vid sekelskiftet 1900. Först tillverkades endast bomullstyger men från 1906 även ylletyger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.