Dharwar Fullriggare, 1400 br. ton. Byggd 1863 i Belfast. Kolonialclipper. Såld 1897 till Oskarshamn, J. E. Hagströms rederi. Därifrån c:a 1900 till Gävle, och 1909 till Italien, där den upphöggs 1910. Teckn. av J. H. Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", I, Oskarsh. Tidn. 23.3.1934.
Från 299 kr
Desprez , Louis Jean, 1743-1804, fransk-svensk arkitekt, teaterdekoratör och målare. Efter arkitektutbildning i Paris och en vistelse i Italien 1777-84 kom D. till Stockholm, där han blev en av den gustavianska nyantikens ledande konstnärspersonligheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=152649 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Vykort med vy över Mölndalsfallen och Victor Samuelsons strumpfabrik "Strumpan" till höger, innan 1962. Text på kortets framsida: "Mölndal. Mölndalsfallen från Grevedämmets bro". Text på kortets baksida (med maskinskriven text): "Mölndal, den 23.8.1962. Meine liebe Tiroler, Auch in diesem Jahr fahre ich nach Italien."
Porträttmålning av Sigge Bergström. Sigge Bergström (1880-1975) föddes i Filipstad. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm i slutet av 1890-talet samt vid Académie Colarossi i Paris 1904-05. Studieresopr till Italien 1906-07. Han var en av pionjärerna inom den moderna svenska träsnittskonsten, var först med att ta upp vita effekter från en svärtad yta. Det är inte omöjligt att Sigge Bergström inspirerats av Edvard Munchs sätt att bearbeta träsnittsstocken.
Text i fotoalbum: "Garnisonsorder den 30. Juni 1913 nr 35. I anledning att deras Majestäters, Konungen och Drottningen af Italien, ankomst till huvudstaden den 5. juli, hvarvid Deras Majestäten komma att landstiga omkring kl. 2 em. vid Logårdstrappan, anbefalles följande: 1. Honnörsvakt. Eskort. 1.1 Ur I 1 beordras-------------------- 1.2 Ur I2 beordras som honnörsvakt ett komp. Med en styrka af 1 kapten, 4 sub.off, däraf en fanförare och 100 man-------------
Tidningsnotis om M/S Yarrawongas* (Transatlantic) krigsförlisning, 16 - 17 sept 1941, då besättningen, med blanda annat Styrman Björn Ekman (1913 - 1992), fördes till Hamburg. *Byggd för REDERI AB WALLENCO (WALLENIUS). Sjösatt som M/S RIGOLETTO. Såld före leverans till REDERI AB TRANSATLANTIC, Göteborg. M/S YARRAWONGA. Torpederad 16 - 17 september 1941 av engelskt flyg i Hamburgs hamn. Bärgad och bogserad till Eriksberg för reparation. Såld 1971 till SANMAR CIA NAV SA, Grekland. M/S AFRICAN GLORY. Upphuggen 1978 i Italien.
Utdrag ur Svenska Konstnärer, Biografisk handbok VäBo Förlag, Vännersborg, Vännersborg 1990. Blackstadius, Johan Zacharias, målare f. i Falkenberg 1816, d. i Stockholm 1898. Han studerade i Paris och Italien samt blev lärare vid tekn. skolan i Stockholm. B målade porträtt, historiska motiv, genre bilder och altartavlor, vanl. något "torra" i färg och uppfattning. Nämnas må Biskop Sigfrid döper i Götaland (Nord. museet). ett par arb. av honom finns i N.M. Finns mer att läsa under mappen Forskning i denna dator. Reprofotografier är tagna ur Georg Nordensvan: Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, Stockholm 1892.
SAAB hade i början av 1950-talet ett stort behov av arbetskraft. Sommaren 1950 hade SAAB 100 anställda från Italien, på hösten anställdes ytterligare 300. På den här bilden ser man Francesco Nepoto ( i mitten) , som var tolk för de ilalienare som kom till SAAB. Fotot är från 1951. Man anställde även arbetare från Tyskland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
[från fotobeskrivningen:] "Sjöflygplan, konstruerat som 'Flygbåt', [sic] av typ 'SAVOIA S 13'. Motor en s.k. 6-cyl. vätskekyld 250 hk Isotta-Fraschini köpt 1920 från Italien. I tjänst1920 19/6 - 5/6/9 1921 [sic] med placering på Galärvarvet (T.D.S.) 1921 5-6/8 inventarier brandskadade vid brand på varvet 122 29/7 - 29/8 Karlskrona flygstation 1922 29/8 - 30/8 Kustflottans station 1922 30/8 - 1923 (okänt datum) placerad på Galärvarvet. Skadad vid kollision på Hårsfjärden med en pråm (förare därvid dåv.ljt. KF Egmont Tomberg.) 1924 16/1 avförd ur registret. Uppgifter enl Marinens flygväsendes flpregistyer [sic] (kortsystem) fört av dåv. flyging. Civ.ing. Arvid Falke. Betr. avförandet (och Hårsfjärdskollisionen) enl f v ljt. Marinens Flygväsende sedermera Majoren FV-nes [sic] Einar Christell, Danderyd. Sthlm, 1973-12-12 /-/ Nils Kindberg, Övljt i FV, Tjg i FS." [under Förutvarande ägare:] "Fotografen Danderyd 1969" [under Fotograf:] "Christell, Einar 1921"
Kristina - 1632-1654
Axel Adelsköld porträtterad i uniform. Till kortet har hans syster Bib Adelsköld skrivit: "Min älskade bror Axel d. 1887. Axel Adelsköld 1/2 år före sin död. Jag var så liten då, 5 år, men jag älskade Axel och han lekte med mig och var aldrig otålig. Han berättade om sina resoroch ritade upp som i sagor hur allting såg ut. Allt detta och hvarenda liten smula eller ritning han gaf mig, tog min syster Maja ifrån mig. Hela sista tiden han var hemma i sin 3-rumsvåning i villan (Villag. 2) satt han sent uppe och skref och tecknade och jag smög mig ner, när man släckt i mitt rum och trodde jag sof. Tog på min klädning bakfram och höll på med våta kalla omslag på Axels hufvud. Sen isblåsa och en linnenäsduk och Caro? vår kokerska hjälpte oss. Gaf Axel thee. Antagl är det vårt fel att Axel dog. Han var då för sjuk. - Stackars, stackars pappa och mamma och mig. Sedan reste vi 3 6 månader i Frankrike och Italien, Tyskland och Schweiz. Firade julen i Nice på hotell A-- med tant Anna Wallenberg."
Solhemsgatan 10 år 1925. Arvskiften efter dessa finns i arkivsamlingen. Den 30 april 1921 gifte sig änkan Hilda Börjesson om sig med den 16 år yngre Gustaf Adolf Hallgren. Lisa Hallgren var en gladlynt och snäll, alltid vänlig mot oss barn. Ett av herms nöjen var att spela på Åby. Hon var också en duktig sömmerska som anlitades både av privatpersoner, som av sin dotter och mågs firma. GA Hallgren arbetade hela sitt liv på Papyrus. Elna Börjesson utbildade sig till sömmerska och gifte sig med Paul Kristoffersson som var skräddare. Tillsammans ägde de ett Dam och Herrskrädderi som låg på Frölundagatan 20 i Mölndal. Elna och Paul Kristoffersson hade en son Tore född på 1940-talet. Åke Börjesson gick i Centralskolan i Mölndal som då var nybyggd. Hans betyg finns i arkivsamlingen. Sitt första arbete hade Åke hos JE Hillerströms speceriaffär Frölundagatan 49. Hans arbetsbetyg finns också bevarat. Därefter började han arbeta i Göteborgs Gardinfabriker AB i Getebergsäng, Göteborg. Åke blev kvar där till fabriken lades ner 1958, han var då appretyrmästare. Appretyr är en sorts tygbehandling som gör tyget stelare. På Gardinfabriken mötte han sin blivande hustru Ingalill Dahlberg f 9/8 1915 i Örgryte Göteborg. Ingalill var dotter till Gideon och Emma Dahlberg. Gideon var född 1888 i Göteborg och arbetade som förgyllare vid Göteborgs Guldlistfabrik i Getebergsäng. Emma var född 1888 i Fässberg. Hennes far var vid hennes födsel trädgårdmästare hos Baaz på Katrineberg. Gideon och Emma Dahlberg bodde på Rosenhill, ett bostadsområde i Getebergsäng. De fick 6 barn. Senare flyttade till en lägenhet i det då nybyggda Burås. Åke Börjesson hade många intressen. Han var friluftsintreserad och hade tillsammans med kamraten Yngve Karlsson (Koks-Karlsson) en kanot. Det finns många foton på utfärder med kanoten. Åke hade också en segelbåt "Laila" som låg vid Hängesten på Näset. Flera utfärder gjorde han och hustrun med motorcykel. Åke var också intresserad av språk och litteratur. Han berättade gärna om att författarinnan Ella Hillbäck bott på Solängen och att han hade träffat henne och hennes föräldrar. Elias böcker hade han i sin boksamling. Foto och framkallning var något som han tidigt började med. Ett rum i huset inreddes med framkallningsapparat (hemmabyggd). Han skaffade också på 1950-talet en filmkamera och tog mycket film. Favoritobjektet var alltid hustrun Ingalill! År 1945 hade Åke inköpt den halva delen av huset som ägts av Alfred Persson på Solhemsgatan 10. Åke började renovera och sammanslog lägenheterna till en trerumslägenhet. Lägenheten rustades upp och blev för tiden en mycket modern lägenhet. I resten av huset bodde hans mamma och styvfar. Till lägenheten flyttade han och Ingalill efter giftemålet i juli 1948. Bröllopsfoto finns i samlingen. De hade träffats på den gemensamma arbetsplatsen Gardinfabriken. Där hade Ingalill arbetat i provrummet där försäljarna utrustades med gardinprover inför försäljningsresorna i Sverige. Bröllopsresan 1948 gick till Norge och det finns många foton från denna resa. Nästan varje sommar reste Åke och Ingalill på semester i Sverige. Till en början med motorcykel men senare med bil. 1964 flög de till Visby och senare även till Rimini i Italien. De hade inga barn utan ägnade sig åt syskonbarnen i stället. Jag Staffan f 1953 och min syster Annika f 1948 var de yngsta av syskonbarnen och räknade nog Åke och Ingalill som våra extra föräldrar. Vi gjorde ibland resor tillsammans bl.a. till Öland, där Åke hyrde på WZ:s semesterhem i flera år. De gjorde även resor till Norrland och Skåne. Många foton finns från dessa resor. År 1958 lades Gardinfabriken ned. Den flyttades till Norge och både Åke och Ingalill blev arbetslösa. Deras arbetsbetyg finns med i samlingen. Åke köpte då in fabrikens lastbil och med den gjordes många söndagsutflykter. Ofta fick jag och min syster och mamma följa med. Turen gick ofta till Ingsjöarna och Nordsjön i Lindome. Hur vi fick plats förstår jag inte. Jag har ett minne av att min syster och jag satt på flaket! Efter en tid bytte Åke ut lastbilen mot en grön Volvo PV årgång 1953, om jag inte minns fel. Med den fortsatte utflykterna nu ofta med Ingalills mamma Emma med. Nu blev också sommarresorna längre när de hade personbil. Senare på 1960-talet byttes den gröna PV:n ut mot en modernare PV som var gråblå. Den hade Åke fram till sin död. Arbetet med att pyssla om bilen var en viktig för Åke sedan han blivit pensionär. Att resa och även göra dagutflykter var något av det bästa Åke och Ingalill visste. Åke fick nytt arbete efter Gardinfabriken, Papyrus men där trivdes han inte med skiftgången utan bytte efter några år till WZ Melin på Mölndalsvägen. Där var han kvar till pensionen. Ingalill fick arbete på Tempo i Mölndal. Där arbetade hon deltid som kassörska. "16 Börjesson" var hennes anställningsnummer. Oftast satt hon vid utgången mot Bergmansgatan. Hon brukade arbeta 2-3 dagar i veckan. Arbetet var tungt, kassörskorna satt inte utan stod hela dagarna. Men hon trivdes bra framförallt med arbetskamraterna. Det finns foto på en resa till Italien som arbetskamraterna gjorde på 1960-talet. Huset på Solhemsgatan sköttes mycket noggrant och trädgården var alltid i fin ordning. Trädgården med blommor och andra växter var ett gemensamt intresse som de hade. Även huset hölls i god ordning och på 1960-talet installerades badrum och toalett. De som bodde utefter gatan kände varandra väl men en ny tid började komma och när en ny granne byggde nytt hus på 1970-talet klagade han över de vedbodar som fanns på tomten hos Åke och gränsade till grannen. Men eftersom Åke eldade med koks i kökspannan behövdes dessa bodar. Handlingarna finns i samlingen. Åke övertog hela fastigheten och löste därmed ut sin styvfar GA Hallgren, som dock bodde kvar till sin död i slutet på 1980-talet. Åke dog 1983 och Ingalill bodde kvar på Solhemsgatan med sin svärfar som granne. När hennes hälsa började svikta och hon hade svårt att sköta huset sålde hon det och flyttade till ett nytt HSB hus på Fallströmsgatan. Där fick hon en modern tvårumslägenhet. Huset på Solhemsgatan revs av de nya ägarna. Hennes glädje för utflykter fortsatte. En dag bjöd hon min syster på picknick i bergen ovanför huset. Där bjöd hon på medhavd korv och bröd. Hon gillade att planera kalas och kräftskiva för sina systrar och syskonbarn. En gång var det även filmvisning av Åkes filmer. Men hon fortsatte även med resor. Vid jul och midsommar åkte hon gärna till pensionat runt om i Sverige. Med PRO-föreningen och Hjärt- och Lungsjukas förening åkte hon ofta till olika semestermål så länge hälsan tillät. Med telefonens hjälp höll hon kontakt med släkt och vänner livet ut. Hon dog i februari 2002 i sin lägenhet lugnt och stilla.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.