Stallgården på Fågelviks herrgård. 1. Vagns- och redskapshus av stolpar och bräder. Rödfärgat. Tegeltak. 2. Stallbyggnad av sten. Brutet tak med skiffer. 3. Stallbyggnad av timmer. Rödfärgad. Stora gamla lönnar och asken kring gården.
Från 299 kr
Flygeln mitt emot den nuvarande mangårdsbyggnaden på Grävsätters gård. Knuttimrad och klädd med panel av liggande bräder som har anbragts som skissen visar. Tak av enkupigt tegel. Gulmålad med vita hörn-, dörr- och fönsterfoder.
Ladugården på en gård i Kantebo. Närmast: fähuset av gråsten med gavlar av bräder. På en sten står årtalet 1883. Bakom fähuset stallet. Till höger: en arbetarbostad, parstuga av timmer. Fotot Taget från mangården.
Flygel nr 2 enligt på Hossmo säteri, situationsplanen. Den är knuttimmrad, delvis klädd med panel avstående bräder med täcklister, tak av enkupigt tegel på näver och torv. Rödmålad med vita fönsterfoder.
Bilden visar hur flygplanspropellrar byggs hantverksmässig i klassiskt snickeriarbete. Två snickare håller på att forma en stapel hoplimmade bräder till en propeller med hyvel och stämjärn. Tre färdiga propellrar i bakgrunden visar att det är en serieproduktion.
Timmersågning, illustration ur en av Nordiska museets frågelistor. Plank och bräder sågades ut med hjälp av en teknik som kallades kransågning, vilket innebar att man placerade stocken på en ställning så att två man kunde hantera sågen i vertikal riktning.
Johannes Lundgren och Berta Nilsson hjälps åt att hyvla bräder på Lilla Barkhult i Ry, Veddige. Hyveln har handtag på sidorna. Runt dem ligger spån och på väggen hänger en rubank.
Knuttimrad stuga bakom mangårdsbyggnaden. Den är klädd med panel av stående bräder som skissen visar. Taket är av enkupigt tegel, och stugan är rödmålad med vita dörr- och fönsterfoder. Observera vindskivorna.
Flyglarna vid infarten. Timmerhus med toppiga tak, täckta med spån. Väggarna klädda med stående panel, av breda bräder med profilerade kanter. Samma slags inpanelning finns på huvudbyggningen. Väggar skära.
Mangårdsbyggnaden. Knuttimrad, klädd med panel av stående bräder med täcklister, tak av tvåkupigt tegel. Gulmålad med gulvita knutar, dörr- och fönsterfoder. Tempelgaveln framför ingången tillkommen helt nyligen. Frontespisen och utbygget på baksidan ej ursprungliga.
Marknadsplatsen. Till vänster "Komedianthuset", till höger finkan. Det förra av stolpar och bräder; användes av artister som uppträdde vid stormarknaderna. Finkan av laxknutat timmer. Båda husen tillhör byn gemensamt. Rivet slutet av 1930-talet.
Fyra hästar på Torpet (Arnstorp) en av dem är fölunge. Bilden tagen där nuvarande vägen mellan Sågbron och Nötbron (Fjällvägen) går, till vänster på bilden syns källarbyggnaden på Arnstorp. På bilden syns också ett par högar av sågade bräder.
Mellan några träd syns en sjö och i bortre änden ligger ett stort lågt hus med huggna trädstammar på marken framför. Till vänster ligger ett litet förråd, några bräder ligger staplade bakom och en stig löper utmed sjökanten.
Rivning av en fastighet på Nygatan. Huset är en del av Glasbruksgården. Bräder och tjocka timmerstockar ligger på gården. Fruktträden står i bråten. Byggnaden ligger i hörnet Östra Nygatan - Vikingagatan.
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.