Leveransfoto av ett av de ånglok av G8 2-typ som tillverkades av Nydqvist & Holm AB för export till Turkiet mellan åren 1928-1933. Dessa numrerades mellan 45001 - 45062. De sista av dessa lok togs ur trafik 1990 och ett av dem, 45035, kan numera beskådas på Ankara Locomotive Museum i Ankara, Turkiet.
Från 299 kr
Station öppnad 2 april 1899. Bispår till Målerås station. En- och enhalvvånings stationshus i trä, gult med vita knutar. Samma bild finns i boken Kosta Järnväg, skriven av Lennart Welander. Loket är Kosta-Lessebo Järnväg, KLJ 3 "Målerås". Loket tillverkades 1901 av Orenstein & Koppels.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
Hållplatsen öppnades 1874 för allmän trafik. En och enhalvvånings stationshus i trä. Expeditionslokaler och väntsal moderniserades 1945. VBIJ lok 19. Loket tillverkades 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 625. Från 1965 finns på Kristianstads Jvm. Loket fotograferades strecks innan det övergick 1942 till Statens Järnvägar.
Statens Järnvägar, SJ E 147 "Sigtuna" som Kohlfurt - Falkenberg nr 6. Tillverkades 1873 av Borsig i Berlin för Kohlfurt - Falkenberg Eisenbahn i Tyskland, men levererades ej utan såldes i stället till SJ, där loktypen erhöll littera E 1876. Från 1898 littera De
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63. Förarhytt med utrustning.
Lok klara för transport. Loken tillverkades av Nohab för leverans till Ryssland. Tillverkningsnummer 1186-1685. Lokets nummer 4001-4500. 1920 fick Nohab en stor beställning på 1000 lok till Ryssland men den hade minskat två år senare till 500. Ordern var värd 230 miljoner kronor och betalades med 56 ton rent guld. 500 lok producerades från september 1921 till december 1924.
Statens Järnvägar, SJ Cb 338. Fick namnet Ellida. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Man kan se att pannan var för liten. Loket blev inte framgångsrik därför det byggdes 1903 om till SJ Cc 338. Loket slopades och skrotades på 1920-talet. Den här bilden är troligen tagen vid leveransen.
Kyrkogatan nr 3 och Oxtorgsgatan nr 4 i Jönköping. Huset mot Kyrkogatan har flyttats från Öster, enligt uppgift var det ursprungligen stadens fattighus. Jönköpings mekaniska snickerifabrik drevs av ingenjör G. E. Odéen. Där tillverkades byggnadssnickerier och parkettgolv. I bakgrunden skymtar Länsfängelset.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. Åren 1907-1912 drevs metallvarufabriken i Malmö på Norregatan. Här tillverkades acelytenlyktor, ringklockor och oljekannor för velocipeder. Arbetsantal cirka 10 man.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt väster 1938. På fabriken tillverkades pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventlier för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader. Arbetsantal cirka 50 man.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt öster hösten 1938. På fabriken tillverkades pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventiler för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader. Arbetsantal cirka 50 man.
Kalmar Tändsticksfabrik kontorsbyggnad 1950-talet. Kalmar tändsticksfabrik grundades 1907 av Ernst Kreuger. 1917 övertogs den av AB Jönköping-Vulcan. Under 25 år,1925-1950, tillverkades tändstickor till det grekiska tändsticksmonopolet. 1950-60 gick däremot produktionen till Peru. Etiketterna trycktes i Arencos tryckeri "tvärs över gatan".
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Tillverkning av räfsa. 18 mars 1945. Atsa AB.År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolagets tillverkning utgörs av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkades dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gick till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Bröderna Sahlin utanför Smides och Reparationsverkstad. Vinkelbyggnaden till vänster var hovslageri, den mittre delen smedja och den högra cykelverkstad. Det var tidigare Wikholms Smidesverkstad, Hästboheden. Omkring sekelskiftet hade A. Wikholm tillverkning av plogar, harvar och diverse redskap, flyttade tillverkningen till Ockelbo (1904?) där den utökades. Där tillverkades den kända Wikholmsplogen som var mycket bra för gräsvallar.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Femvånings bostadshus med affärer i gatuplanet. Bröderna Lundholm, läder och skodon i parti. En öppen automobil på gatan. Bilen som ses på gatan är en Hupmobile Modell 32, en bilmodell som tillverkades 1912-1915. Den ägdes av godsägare Pontus Burén och fick den 29:e februari 1916 registreringsnummer T40.
Loket "Victoria". Detta lok tillverkades vid NOHAB år 1882 med tillverkningsnummer 154. Loket inköptes för medel som skänktes av mamsell Anna-Lisa Lidbäck i Lidköping. År 1902 såldes loket till HLJ och år 1907 till LJ. År 1916 gick loket till skrot.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.