Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Från 299 kr
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Bakside-vy mot Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget gårdssidorna av dåvarande fastigheterna Hunnebergsgatan 12 och 14. Vid tiden för bilden var Brunnsgatan ännu inte utlagd. I förgrunden till höger ses en skymt av ett hus i en grupp som låg utmed Östgötagatans parti som tidigare benämndes Kattbrunnsgatan.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Parti av Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag. En uppskattad datering landar vid 1966 eller 1967. Närmast till vänster ses den så kallade Basarlängan som var en av flera byggnader utmed trafikleden som kom att rivas när ett nytt och mer modernt centrum realiserades. Lyckligtvis sparades Kanikegården till höger, uppförd 1914-1915 efter ritningar av Axel Brunskog.
Parti av Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels, gränd i Norrköping. Vy mot gatans korning med Västgötegatan. I trähuset närmast till vänster drev skräddare Gottfrid Zetterstrand under 1800-talet sin verksamhet. Det putsade huset därbortom lät Zetterstrand uppföra 1836. Industribyggnaden i bakgrunden inrymde vid tiden Gamla bro yllefabrik. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan inför breddning av Västgötegatans nedre del. Perspektiv mot söder.
Parti av Vasavägen i Linköping. Vy österut från vägens skärning med Klostergatan. Till vänster det så kallade Miljonpalatset. Uppförd 1897-98 och var den byggnad som först anlades invid vägen. Till höger, bortom Sankt Larsgatan, ses Linköpings Litografiska och i fonden det så kallade Överstehuset invid sitt tvillinghus utmed Repslagaregatan. Året är 1907.
Parti av Kungsgatan i Linköping 1949. Notera Opeln till höger med gengasaggregat. Trots att det då gått några år sedan krigsslutet hade bensinransonering återinförts 1948 och aggregaten åter kommit till pass. Bilen står för övrigt parkerad framför Möllerska villan och längre upp längs gatan ses Hotell Palace.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Parti av Motala ström i trakten av Ljung. I tid före vattendragets regleringen i samband med tillkomsten av Malfors kraftstation. I bakgrundens dis skymtar transformatorstationen till Ljungs slott, vilket precist placerar fotografens läge på bron över strömmen. Den enklare byggnaden invid strömfåran visar möjligtvis slottets tröskverk som finns utsatt på äldre kartor.
Motiv från Kisa 1902. Vyn tolkas visa parti av Kisaån strax söder om samhället vid platsen av den bastant anlagda bron med väg mot Mjällerums gård till höger utanför bildytan. De synliga byggnaderna åt samma håll visar hemmanet Ängelund och i bildens vänsterkant är Brokullen under uppförande.
Parti av Huddinge bangård Övervåningen brann 1890 och ersattes med en fullständig övervåning i sten Stationen anlades 1859 och öppnades 1860. 1880 eldhärjades byggningen, som därefter ersattes av den nuvarande. Renovering 1945. Mekaniskt ställverk 1902. Lokalbangård m 3 spår 1925. Persontunnel 1922-23, i bruk först 1926
Parti av Timmeruppfordningen, Lokstall och bangård vid Österström. Till vänster Österströms banan, ÖB lok 1 "Skönsvik" till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt.
Parti av Falköping. Foto från Balderstensgatan mot Läroverket. Gator: Odengatan och Buregatan. Från vänster: Odengatan 4 (nedtill), Odengatan 7, vid Buregatan två byggnader med flaggstänger Buregatan 18 (med lång balkong) och Buregatan 20. Därovan Läroverket Parkgatan 43, byggnaden med tre skorstenar Torsgatan 20/Parkgatan 41, Parkgatan 39 och längst till höger Odengatan 10 och 12 = Parkgatan 33. Nedtill till höger Andelsmejeriet.
Parti av stationsomtådet. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder.
Tryckt text på kortet: "Parti av Grafvarne". Notering på kortet: "Omkr. 1920, troligen slutet av 1910-talet. Bäckevik till v. Till h. i dalsänkan begravningsplatsen Sandbogen, vilken var bruk 1905. Landsvägen i förgrunden (Hunnebostrand - Gravarne) var i bruk och färdig 1910. Berget längst till h. Kungshamnsberget.
Två kort av samma fotografi med vy från Södra Hamnvägen över hamnområdet i Varberg med magasin och räls för godsvagnar. I bakgrunden ligger Getterön. Troligen från ca 1905-1910. Bild 1: Brevkort, "Warberg. Parti af hamnen", Le Moine & Malmström, Konstförlag, Göteborg. Bild 2: Bild på kartong med rundade hörn, "Warberg: Hamnen."
Parti ### (soc.), 18 augusti 1967 I förgrunden sitter en kvinna vid ett bord under ett partimöte. Hon är klädd i en vit, ärmlös blus med kråsmönster på. Över axlarna har hon en mönstrad jacka. Hon håller sina glasögon i händerna. Hon bär örhängen, armbandsur på vänster handled och och en ring på vänster ringfinger. Runtomkring sitter herrar vid andra bord.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.