Klippan järnvägsstation. Ånglok som syns framme är Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 2, första littera var HHJ lok 4 "Bjuf". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935. Det andra loket är HHJ C2 16 "Prestorp", tillverkat 1899 av Atlas, skrotat 1944.
Från 299 kr
NÖJ lok 14. Ånglok med persontåg. Vagnar: NÖJ F 236, NÖJ BCo 10, NÖJ Co 6? Tagningen beställd av Ing Åkerman, ASEA. Ångloket tillverkades 1915 av Nohab, tillverkningsnummer 1075. Såldes 1950 till Statens Järnvägar och fick littera SJ S20p 3168. Skrotades 1960.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005. SJ E10 1743. E10-loken var bland de sist levererade ångloken till SJ. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 406. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Kd-lok var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar. Loket blev skrotad 1925 i Göteborg.
YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
Statens Järnvägar, SJ Z63 386. Lokomotor Z 63. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z63 tillverkades av Nohab och hade ungefär samma konstruktion som övriga två.
Karlshamn station. Loket är Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok 12 "Edvard Meyer" . Loket tillverkades 1877 och fick litterat KVJ lok 5. 1888 littera KVJ lok 12, 1908 littera KVBJ lok 12 och 1943 littera SJ Kr 4039. Namnskylten satt kvar på KVBJ och till och med den första SJ tiden. Loket slopades och skrotades 1954.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
Stationen öppnades 1900 i samband med byggandet av järnvägen HKJ. Stationen hade tre spår, lokstall med 6 m vändskiva. Lades ner 1972. Tåg anländer från Kvarnamåla. Ånglok . SJ W8t 4038. Loket tillverkades 1905, skrotades 1954. På bilden syns också en G-vagn HKJ.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ E10 1743. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005.
Olycka vid Nakerijokk 24 september 1900. Ett av byggnadsloken,"Dufvan", har spårat ur i rasat ned längs banvallen. Hjälptåget dras av ett tanklok från före detta Sverige & Norge Järnväg, S&N. Skadat ånglok är SJ P 315, Dufvan. Loket tillverkades av Nohab 1883 under ursprungligt littera SJ Pb 315. Det märktes om 1886 till littera SJ P 315. Loket skrotades 1911.
Statens Järnvägar, SJ E10 1739. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok, med rökskärmar av typ Wagner. Loket tillverkades av ASJ Falun och levererades Till SJ 1946. E10-loken var bland de sist levererade ångloken till SJ och således bland de nyaste.
BJ H3s 118, tillverkades av Nydqvist & Holm AB 1929, för Bergslagernas Järnvägar. Det trecylindriga H3s-loken tillhörde vid tidpunkten de snabbaste i Sverige och var godkända för hastigheter upp till 100km/h. Vid förstatligandet av Bergslagernas Järnvägar 1948 övertogs loket av SJ, då med littera SJ A8 1808. Skrotades slutligen 1974.
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63. Förarhytt med utrustning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.