Det är nu länge sedan barn lekte vid denna helt utraderade miljö i Linköping. När fotografen passerade 1929 ägdes husen av muraren Oskar Fredrik Skald och rimligtvis ser vi några av hans och hustrun Augustas barn i bilden. Idag bryter Brunnsgatan genom området mot sitt möte med Östgötagatan. Vy mot sydväst.
Från 299 kr
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Familjen Granboms sommarparadis Granbo i Brokind. Handlare Ludvig Granbom var sannolikt först ut att köpa sommarstugetomt i området. Det nyväckta intresset för Brokind som rekreationsområde förklaras av den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Uppför trappan ser vi Ludvigs hustru Alda Carolina i färd att titta till makarnas dotter Aina.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
Falköping. Entrén till Industriutställningen 1910. Egentligen var det fråga om två arrangemang: dels en industriutställning, dels ett lantbruksmöte. Industriutställningen var förlagd till området närmast norr om nuvarande Centralskolan. På bilden ser vi entrén till utställningen med folkskolebyggnaden (från 1903) i bakgrunden. Till utställningen lät stadsfullmäktige utge en bok.
Vy över Tvååkers stationssamhälle av området öster om järnvägen. I arkivet finns ett ark med följande byggnader/firmor utmärkta på bilden: Handelsföreningen Framåt, Brandstationen, Centralskolan, Posthuset, f d margarinfabriken Exalgo (tillverkade margarin av havstång och byggdes av ingenjör Blomberg), veterinärbostad, "Snickerns", (ägare Börje Gunnarsson), "Fattiggården", och Sannagården, (ålderdomshem).
Bergavallen även kallad Kentyvallen. Fotbollaplanen låg i området sydost om Berga centrum. Kenty fotboll. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I början av 1950-talet växte området Södra Majelden upp i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Maskinist Oskar Karlsson i Majelden i Linköping. Området var färdigställt år 1954 med 399 lägenheter. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I september 1953 asfalterades området vid Folkets park i Linköping. Bakgrunden var att publiken blivit störd av när människor under pågående föreställning promenerade vid byggnaedn. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Järnvägsbro över vattendraget som förbinder Buresjön med Gargån. Järnvägen som går genom området sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över dessa anpassades till terrängen. De var framför allt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.