FRÅN BÖRJAN AV 1500-TALET ? Tillv.tid: 1926 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 346 Motiv_spec: SKOLSAL RealNr: 872 Motiv_spec: SKOLSAL Proviens Kod: 10 Yrke: LEKTORNamn: WELIN SANFRID Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: KYRKOHÄRBERGET Land: Län: 16 Kommun: Stad: BERG By: Gård: Fastighet: Adress:
Från 299 kr
Karsholms slott, Kristianstad. Karsholm, slott, är känt sedan 1300-talets början. Den trelängade slottsanläggningen, av sten och tegel i två våningar med två åttkantiga hörntorn, byggdes ca 1600-27. Exteriörens nuvarande renässansprägel tillkom vid en ombyggnad 1862 efter den danska arkitekten Christian Zwingmanns förslag. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222457
Kyrkan av sten med torn och med tresidig avslutning i öster är byggd 1867-69 efter Albert Törnqvists ritningar. Den ersatte en romansk kyrka från tidigt 1100-tal, från vilken delar av den skulpterade sydportalen bevarats, liksom altaruppsatsen från 1700-talets början, några medeltida träskulpturer och en dopfunt från 1100-talet. På kyrkogården finns ett romanskt gravmonument, den s.k. Kung Hägges grav.
Järnvägsgatan vid mitten av 1880-talet. I samband med tillkomsten av Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg i början av 1870-talet öppnades 1872-1874 från Stora torget till stationen en gata, som fick namnet Järnvägsgatan. Åren 1874 och 1875 uppbyggdes vid dennas östra sida Stadshotellet å bilden, vilket senare undergått en del förändringar. I fonden ses läroverksbyggnaden och bakom denna det enda av kyrkans då kvarstående huvudtorn.
LSSJ lok nr.7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg o hade då nr.2. Såldes 1909 av LSSJ, meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mek. Verkstad 1903 m tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47. Under sin tid vid SAJ hade loket namnet "Varnhem". Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
SAIS, Skara Atlet och Idrottssällskap, 1900-talets början. Repro: Stig Rehn 1967. Skara-atleterna med halv styrka, efter ett träningspass i Botan, sommaren 1903. Fr. v. Edward Johansson, Oscar Bergman, David Lilja, A. Lindahl, David Ekström, Robert Ljungkvist, David Bergman, E. Nyman, S. Karlsson, Gustaf Karlsson, H. W. Gustafsson, K. Kjellstrand och D. Malmros. Reprofoto: Stig Rehn, Skara.
Högshult 1915. Robert G. och "Munter", som tjänade på gården i över 20 år. Från början travhäst. Han klarade vid ett tillfälle Älgarås-Korsvägen på 5 minuter enligt Robert. Blev betet dåligt, gick han ledigt över gärdesgården med ett språng. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Maria Tesch, f. 1850 d. 1936, drev fotoateljé på Nygatan 20 och 46 i Linköping 1873-1917. Filial i Eksjö. Firman överläts 1917 till Anna Göransson.
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798. Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
LSSJ lok nr 7. Loket byggt vid Motala Mek. Verkstad 1903 med tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ nr.47. Detta lok tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg. Såldes 1909 till LSSJ o meningen var att använda loket på den då nyöppnade linjen Skara-Timmersdala. Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
Ett av de mest beskådade soldattorpen som fortfarande finns kvar från tidigt 1800-tal är torpet på Skansen. Från början var det beläget i Eksjö socken och tillhörde Kalmar regemente med nummer 229 och rotenamnet Bötteryd. Soldattorpet kom till Skansen 1905 och femton år senare kom ladugården vilket gjorde att miljön med soldattorpet blev komplett.
Sara Vedberg, född i Bogshult, Daretorp, medlem i missionsförsamlingen. I många år hushållerska i U.S.A. Flyttade på äldre dagar hem till Bogshult. Blev nästan 100 år gammal. Hennes bror var pastor Justus Vedberg som ofta predikade i missionshuset, när han besökte barndomshemmet. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Christian Wilhelm Carl Herrman. "Den förste frisören Herrmann", frisör och fältskär, med familj. Han föddes i Tyskland, kom till Lidköping i början på 1860-talet. Startade sin frisörfirma som drevs o fanns i familjens ägo närmare hundra år. De sista trettio åren drevs firman av andra och upphörde ca 1990.
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av "Symboler för svensk industri och ingeniörskonst: de gamla kemiska tecken sedan mer än 3000 år. Passare. geometri, ingeniörskonst och arkitektur. Kemiska tecken för guld, bly, järn och koppar fram till 1800-talets början. Triangeln: vattenkraften. Åskviggen: elektroindustrien. Koncentriska cirklar: skogsindustrien. Kugghjulet: mek. verkstadsindustrien. Svavel tecken: kemiska industrien.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1951. Motiv av Veteraner från Confederationen (från s.k. "Civil War: North versus South- 1861-1865: "Confederations- delstaterna var: South Carolina, Mississippi, Florida, Alabama, Georgia, Louisiana, Texas i början. Senare, dessutom: Arkansas, North Carolina, Virginia och Tennessee.
Porträttbild. Berndt Friberg, legendarisk keramiker. Kom från Höganäs till Gustavsbergs Fabriker och anställdes till en början som drejare åt Wilhelm Kåge. Blev sedemera en av fabrikens och G-Studions mest uppskattade keramiska formgivare av drejat konstnärligt stengods och känd för sina utsökta glasyrer. Personer: Berndt Friberg
Bleket. Flyttade till nuvarande plats år 1825. Här inrymdes vaxljusfabrik fram till början på 1840-talet för att finasiera den mindre lönande porslinstillverkningen. År 1881 startade snickarmästare August Lorang snickeriverkstad här som övertogs vid dennes död 1921 av sonen Gustav Lorang. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.