Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Från 299 kr
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus utmed Klostergatan och kort därpå skalenligt mindre mot parken. I området lät lektor Karl Beckman för sin familj uppföra Klostergatan 64. Fototid omkring 1905.
Det är nu länge sedan barn lekte vid denna helt utraderade miljö i Linköping. När fotografen passerade 1929 ägdes husen av muraren Oskar Fredrik Skald och rimligtvis ser vi några av hans och hustrun Augustas barn i bilden. Idag bryter Brunnsgatan genom området mot sitt möte med Östgötagatan. Vy mot sydväst.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Familjen Granboms sommarparadis Granbo i Brokind. Handlare Ludvig Granbom var sannolikt först ut att köpa sommarstugetomt i området. Det nyväckta intresset för Brokind som rekreationsområde förklaras av den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Uppför trappan ser vi Ludvigs hustru Alda Carolina i färd att titta till makarnas dotter Aina.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
Falköping. Entrén till Industriutställningen 1910. Egentligen var det fråga om två arrangemang: dels en industriutställning, dels ett lantbruksmöte. Industriutställningen var förlagd till området närmast norr om nuvarande Centralskolan. På bilden ser vi entrén till utställningen med folkskolebyggnaden (från 1903) i bakgrunden. Till utställningen lät stadsfullmäktige utge en bok.
Vy över Tvååkers stationssamhälle av området öster om järnvägen. I arkivet finns ett ark med följande byggnader/firmor utmärkta på bilden: Handelsföreningen Framåt, Brandstationen, Centralskolan, Posthuset, f d margarinfabriken Exalgo (tillverkade margarin av havstång och byggdes av ingenjör Blomberg), veterinärbostad, "Snickerns", (ägare Börje Gunnarsson), "Fattiggården", och Sannagården, (ålderdomshem).
Bergavallen även kallad Kentyvallen. Fotbollaplanen låg i området sydost om Berga centrum. Kenty fotboll. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I början av 1950-talet växte området Södra Majelden upp i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.