James Henry Sinclair (1822-1908) greve. James Henry Sinclair ägde Lambohovs herrgård fram till sin död år 1908. Efter hans död tog hans hustru Amalia (von Holst) Sinclair över Lambohovs gård. James och Amalia ligger begravda vid Slaka kyrka utanför Linköping. Bild från Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek. Bilden är avbildad från ett kabinettskort från Maria Teschs ateljé i Linköping.
Från 299 kr
Ur en större samlingar av glasnegativ har sällan varje enskild glasplåt klarat tidens förlopp. Ydrefotografen A C Hultgrens fotografiska kvarlåtenskap utgör dessvärre inget undantag. Den något naggade vyn mot torpet Bogölen i Svinhult är ändå värd att framhålla. Fotoåret 1915 ännu brukat av torparen Karl Johan Johansson och hans maka Johanna Gustava Adolfsson.
Det är inte sällan ur fritidsfotografernas samlingar vi finner de unika bildvalen med överraskande fotovinklar. Som här från trädgårdskonsulent Gustaf Georg Lindéns balkong till bostaden vid Linnégatan. Mellan gårdssidorna av Linnégatan 14 och Klostergatan 60 skymtar Linnéskolan i den skepnad skolan bar före branden 1923. Bilden togs tiotalet år dessförinnan.
Konsthantverkaren Gunnar Kanevad i skapartagen. Från 1962 drev han "Träsnideriet" med tillhörande butik i friluftsmuseet Gamla Linköping. Med tiden kom han att bli representerad med större verk på ett 30-tal platser och finnas representerad såväl i Nationalmuseums som i HM Konungens samlingar. Foto 1963.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
Kollage från invigningen av Östergötlands museums nya lokaler 1922. Den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan erbjöd en brandsäker byggnad för museets samlingar. I omkring 50 år hade man dessförinnan varit hänvisad till provisoriska och otillräckliga lokaler. Hypoteksgården blev museets hemvist tills den rådande museibyggnaden kunde invigas 1939.
Frimärksförlaga till frimärket Nobelpriset 1901, utgivet 9/12. WC Röntgen (1845 - 1923) i fysik, RFA Sully- Prudhomme (1839 - 1907) i litteratur, EA von Behring (1854 - 1917) i medicin, JH vant Hoff (1852 - 1911). Förslagsteckningar. (I Postmusei samlingar). Ej antaget förslag utfört av Mark Sylwan. Valör 25 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Foton 6/6 1963. Originalteckning 2) Lavering 25,2 x 29,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Världskampanjen mot hunger, utgivet 21/3 1963. Med anledning av FN-kampanjen mot hungern. Motivet är tre stycken sädesax samt stiliserade händer. Originalteckning och förslagsskisser utförda av Vera Nilsson (1888 - ). (I postmusei samlingar). Förslagsskiss 3) Tusch. 22,5 x 27,9 (14,2 x 19)
Frimärksförlaga till frimärket Anders Zorn 1960, utgivet 18/2 1960, till 100-årsminnet av Anders Zorns (1860 - 1920) födelse. Motiv: Foto av etsning (självporträtt) av Anders Zorn, i Zornmuséet, Mora. (Se även neg. 11074b). Textkomposition av frimärksgravören Arne Wallhorn. I Postmusei samlingar. Valör 80 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Nobelpriset 1901. WC Röntgen (1845 - 1923) i fysik, RFA Sully- Prudhomme (1839 - 1907) i litteratur, EA von Behring (1854 - 1917) i medicin, JH vant Hoff (1852 - 1911). Förslagsteckningar. (I Postmusei samlingar). Ej antaget förslag utfört av Mark Sylwan. Valör 25 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Originalteckning 1) Lavering 21,5 x 27,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Världskampanjen mot hunger, utgivet 21/3 1963. Med anledning av FN-kampanjen mot hungern. Motivet är tre stycken sädesax samt stiliserade händer. Originalteckning och förslagsskisser utförda av Vera Nilsson (1888 - ). (I postmusei samlingar). Förslagsskiss 4) Blyerts. 20,8 x 26,8 (14,4 x 19)
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång förvaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde o femte häftet, 1948.
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798. Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång fövaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde och femte häftet, 1948.
Nu i Västergötlands museums samlingar. Fynd. 1. Arabiska mynt funna i Österplana. 2. Torshammare inv.nr: 4671, funnen i Lugnås. 3. Brottstycke inv.nr:4612 okänd fyndplats. 4. Böjd trind ten av silver inv,nr:4613. 5. "Krok" böjd ten av silver,nr:4611 okänd fyndplats. Skala 1/1.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.