Motiv från Nygård norr om Linköping. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1964. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Skäggetorp för cirka 10 000 invånare. Bilden visar miljön intill mangårdsbyggnaden som skymtar i bakgrunden. Huvudbyggnaden kom att vara en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Från 299 kr
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden har Roséns Begravningsbyrå nyligen flyttat sin verksamhet till Klostergatan. Skälet är att huvudbyggnaden ska monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Vy från nordväst.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Kort efter fotografiet kommer huvudbyggnaden monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från väster. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
År 1973 genomfördes en omfattande fasadrenovering av herrgårdsanläggningen vid Marieborgs folkhögskola. Huvudbyggnaden med tillhörande flygel hade 1971 blivit byggnadsminnesförklarad och särkild kontroll av riks- och länsantikvarierna var påkallad. Varefter putsen knackades ned framkom husens tidiga byggnadshistoria. Överraskande fann man att timmerstommarna ursprungligen varit rödfärgade, och det var frestande att låta byggnaderna förbli i sitt tidigaste uttryck. Efter en akvarell kunde man emellertid fastslå att husen varit putsade redan år 1790, varför beslut slöts om ny puts.
Huvudbyggnaden på Elsabo herrgård. Byggd åt Per Gustav Tamm år 1909. Fastigheten såldes 1930 till Järnvägsmannaförbundet som inrättade ett vilo- och konvalecenthem för järnvägsarbetare i den. Vilohemmet övertogs senare av Kalmar läns landsting som fortsatte att driva det som konvalecenthem, företrädesvis för äldre ortopedpatienter. Konvalecenthemmet upphörde 1990 och fastigheten såldes på auktion. Sdan dess har den varit konferensanläggning, hotell och flyktingboende. I december 1910 brann herrgården och såldes efter det till intressenter som försöker etablera ett spahotell i anläggningen.
Huvudbyggnaden på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Här började folkhögskolan drivas under 1880-talet, men den hade grundats redan 1873 i Påarp i Trönninge socken och senare flyttats till Fjärås. Det är en av Sveriges äldre folkhögskolor; de första startades 1868. Från början hade de enbart manliga elever men redan år 1898 beslutade styrelsen för Katrinebergs folkhögskola att den skulle vara tillgänglig även för kvinnliga elever. Gensvaret på ansökningar blev mycket stort. Från 1920-talet drev skolan lantmannakurs för män och lanthushållsskola för kvinnor.
Bröllopsfotografi taget 1923. Brudparet är Edit och Ernst Andersson. De står framför husen på Fässberg Västergård 6, Fässberg 1:34, i Fässbergs by, Mölndal. Det gamla röda huset är nu avkortat med en stocklängd. Den stora huvudbyggnaden är byggd 1903. Edits pappa, Olof Olson, hade sparat till dotterns bröllop i 10 år och bröllopet varade i tre dagar. 1935 köpte Edit och Ernst Andersson gården av Olof Olson efter att redan tidigare tagit över driften.
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Huvudbyggnaden var uppförd på markerna till Tannefors Ödegård och Nattstuvugård med ett högt läge invid dagens skärning mellan Forshemsgatan och Slussgatan. Här en vy från trädgårdssidan med ägarfamiljen i kretsen av vänner. På bänken ser vi hemmansägaren Jonas Jonzon invid sin hustru Matilda och möjligtvis hennes svärmor, den åldriga Margareta Christina Larsdotter. Flickorna i folkdräkter är till vänster dotter Karin, till höger hennes väninna fröken Nyberg från Rogestad. I bakgrunden står enligt uppgift bröderna Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.