Miljön utmed Tinnerbäcken i Linköping omkring år 1920. Området till vänster i bilden gick ännu under benämningen Tinnerbäckslyckorna. Här växte från det sena 1800-talet fram en relativt oreglerad bostadsbebyggelse, som i närmast fullo revs och ersattes under 1960-talet. Det stora flerfamiljshuset hade sin bortre fasad nära den blivande Hamngatan.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Makarna Billsten med barn och tjänstefolk framför familjens sommarbostad Ejdalen i Roxenbaden. August Billsten bar titlar som litteratör, redaktör samt boktryckare och drev sin verksamhet från Storgatan 27 i Linköping. Likt ett flertal välbeställda entreprenörer hade han tillsammans med hustrun låtit uppföra sommarbostad i det populära området med behändigt avstånd från staden. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
År 1926 påbörjades en arkeologika undersökning av området omedelbart väster om klosterkyrkan i Vadstena. Lämningarna lyfte fram delar av platsens forna munkkloster och som synes rönte undersökningen stort intresse. Här en större grupp samlad för att upplysas om de resultatet som nåtts till sommaren 1928.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Vy mot Repslagaregatan 2 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1882 av byggmästare Frans August Påhlsson som även kom att flytta in i huset. Byggnadens pampiga yttre bidrog medvetet till att göra området intill den relativt nyuppförda järnvägsstationen mer ståndsmässigt. I husets bottenvåning låg länge konditoriet Scandia-terrassen, en populär servering och musikestrad.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Vy mot Linköpings domkyrka 1939. Bilden tagen från Östergötlands museum som vid tiden snart står färdig. Närmast ses odlingar i sydöstra hörnet av vad som senare kommer att kallas Museiparken. Odlingarna och bebyggelsen kommer inom kort att försvinna. Mellan området och kyrkan skymtar domprostgården till vänster och biskopsgården till höger i bild.
Motiv från Sandvik 1898. Vid Sandviks brygga har ett segelfartyg lagt till och lossar sin last. Vid tiden för bilden och ett á två decennium framåt blev det populärt bland välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer i området. Roxenbaden kom till med ökat behov av dylika godstransporter bilden visar.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Det forna stallet till Linköpings gamla komministergård står i delar kvar i skrivande stund. Dess öde torde diskuterats när Östgötagatan drogs genom området och ersatte Kattbrunnsgatan med en något mer ostlig riktning. Resultat blev att behålla stallet men en nödtvungen halvering av byggnaden måste till och den nya gaveln fick byggas snedställd mot den nya gatan. Vy från nordost 1929.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.