Byggnadsinventering i Lindome 1968. Annestorp 3:7. Hus nr: 570D3001. Benämning: permanent bostad, ladugård, två redskapsbodar och garage. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, ladugård: mindre god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Kvalitet, garage: mycket god. Material, bostadshus: sten, puts. Material, övriga: trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Från 299 kr
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred 2:19. Hus nr: 570C1020. Benämning: permanent bostad och två redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material, bostadshus: rött tegel. Material, redskapsbodar: den ena puts, den andra trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hällesåker 3:41. Hus nr: 590C2036. Benämning: fritidshus, redskapsbod och garage. Kvalitet, bostadshus och garage: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, bostadshus och redskapsbod: trä. Material, garage: sten, puts. Övrigt: garaget verkar vara nytt. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Strekered 1:2. Hus nr: 580C3001. Benämning: permanent bostad, ladugård, två redskapsbodar, garage och silo. Kvalitet, bostadshus, ladugård och garage: god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god. Material, bostadshus och redskapsbodar: trä. Material, ladugård: trä, sten. Material: garage: sten, puts. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred (2:7). Hus nr: 570C4022. Benämning: bilverkstad och redskapsbod. Kvalitet, bilverkstad: det ena huset god, det andra mindre god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, bilverkstad: det ena huset trä, det andra sten, puts. Material, redskapsbod: trä. Övrigt: två hus. Tillfartsväg: framkomlig.
Västergötland Göteborgs Järnvägs gamla stationshus vid Lilla Bommens Torg. Från första början trähus, restaurerades och blev reveterat. Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Mönsterås
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
År 1973 genomfördes en omfattande fasadrenovering av herrgårdsanläggningen vid Marieborgs folkhögskola. Huvudbyggnaden med tillhörande flygel hade 1971 blivit byggnadsminnesförklarad och särkild kontroll av riks- och länsantikvarierna var påkallad. Varefter putsen knackades ned framkom husens tidiga byggnadshistoria. Överraskande fann man att timmerstommarna ursprungligen varit rödfärgade, och det var frestande att låta byggnaderna förbli i sitt tidigaste uttryck. Efter en akvarell kunde man emellertid fastslå att husen varit putsade redan år 1790, varför beslut slöts om ny puts.
Övedsklosters slott
Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet. Samtidigt tillkom nuvarande vapenhus väster om tornet. En renovering genomfördes 1956 - 1957 då 1600-talets färgdekorationer togs fram på väggar, bänkdörrar och predikstol. En omfattande fasadrenovering genomfördes 1994 då nästan all puts knackades ner och kyrkans byggnadshistoria blottlades
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.