Vy över bebyggelse i kuperad miljö. Flera trähus med sadeltak är placerade på höjd. I mitten syns större byggnad med flaggstång och hissad flagga. I förgrunden finns staket, gångväg och mindre bro över sänka eller bäck. Träd och buskage omger bebyggelsen.
Från 299 kr
Gruppfotografi föreställande cirka 30 ungdomar och unga vuxna samlade i en interiör miljö. Flera män bär mörk kostym och fluga, kvinnorna ljusa klänningar med hårrosetter. I bilden syns en fiol och ett troligt dragspel, vilket antyder musikinslag. Gruppen är arrangerad i flera nivåer, sittande och stående. Miljön tycks vara en salong eller föreningslokal. Bilden är sannolikt tagen under 1910- eller tidigt 1920-tal.
Ett ögonblick fångat i en miljö som möjligtvis för tanken till allmän nyfikenhet eller måhända en markexploatör med planer. Sanningen är personal från Östergötlands museum som intresserar sig för historien i det mesta. Dokumentation av den kvarvarande bebyggelsen till fastigheten Gamla Tanneforsvägen 2 inför planerad sanering. Foto 1970.
I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Från mitten av 1920-talet hade arbetet att skapa en mer stadsmässig miljö runt Trädgårdstorget påbörjats. Efter omfattande rivningar utmed Tanneforsgatans tidigare sträckning, hade torget som sådant lagts ut i en kvadratisk form. Fotoåret 1929 var Delfinpalatset vid torgets västra sida nyligen invigt och nu vände man blicken mot kvarteret Dryckeshornet och de där ännu bestående trähusen.
Kamerahuset läckte ljus vid fototillfället men bilden var vid tiden väl värd att ta. Ågatan 1950, österut i höjd med Huitfeltska gårdens träkropp. Inom kort skulle bildens miljö inte längre vara möjlig att fånga. Nämnda Huitfeltska nedmonterades fotoåret för flytt till Gamla Linköping och övrig bebyggelse revs kort därpå.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Miljö i Linköping som kan vara svår att känna igen även för den som likt de flesta stadsbor besökt platsen. Sakernas läge klarnar med informationen att platsen för den gamla trädgårdsmästarebostaden till vänster i bilden skulle komma att bli densamma som för Linköpings stift- och landsbiblioteket. Huset till höger, i hörnet av Barfotegatan, står ännu kvar och ingår i trygghetsboendet Aspen.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
Det gamla torpet Rummingetorp under Korpklev i Kisa var konstnären Ivan Rings sista hem. Här skapade han en idyllisk miljö, om än omodern. Han kom att bli den sista bofasta på torpet men miljön finns bevarad och är möjlig att hyra till företagsevenemang eller kortare tids boende för rekreation. Bilden visar en av flera byggnader vid torpet.
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Den 21 juni 1939 kunde Östergötlands museums nya byggnad högtidligen invigas. Närmare 75 år av provisoriska lokaler var till ända och en ny era för verksamheten kunde realiseras. Stort fokus lades på besökarnas upplevelse. Vid tiden ansågs bland annat en läsesal i museal miljö bidra. Foto omkring 1950.
Miljö i Linköping som sedan länge är utraderad. Östgötagatan 2 var adressen en tid och före gatans utläggning fick de boende ömsom påtala att man bodde utmed Kattbrunnsgränd/gata, Tuppgränd eller Brunnsgatan, beroende på tid och sammanhang. I bildens omedelbara förgrund anas Brunnsgatans möte mot Östgötagatans östra sida. Brunnsgatans kommande löp västerut var vid tiden för bilden ännu inte utlagd. Foto 1929.
Skomakare Johan Peter Sundberg och hustrun Kristina Sofia porträtterade omkring 1910. Makarna var hemmahörande i Gatstugan i Vist socken, och med förskinnet på ser de i ögonblicket hemmastadda ut. Vi får nog ändå ta höjd för att bilden togs i en elegantare miljö än vad deras skomakaretorp kunde uppvisa.
En skymt av bebyggelsen vid Ombergs skogsskola i Höje omkring år 1900. Utbildningen startade 1859 för att utbilda skogvaktare för statens räkning och fick inte minst stor betydelse för naturen på Omberg. För att vidga elevernas kunskaper har en rad exotiska trädslag planterats som ännu bidrar till platsens miljö. Skogsskolan upphörde 1935 men anläggningen fick ny funktion som lantmannaskola.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Linköping 1955 och en nu sedan länge försvunnen miljö. Gårdsinteriör från Storgatan 6. Den i vinkel ställda huskroppen -med gaveln mot betraktaren- låg utmed Hamngatan vid sidan av stadens fattighus som anas i bildens högerkant. Notera samtidigt Hamngatans ännu blygsamma bredd vid tiden.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.