Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. ilden är tagen i samband med cykelträning vid Svens pappas hus på Broslättsgatan. Detta är en av flera bilder från Mölndals cykelklubb. Klubben bildades 13/3 1922 (20 medlemmar) och var som bäst 1935-1937. Detta är en av flera bilder ur Karl Nygrens album. Karl arbetade på Mölndalstryckeriet och kallades "Kalle tröckarn". Han var aktiv inom Mölndals cykelklubb (MCK).
Från 299 kr
Medlemmar i föreningen Enigheten på utflykt till Mullsjö omkring 1915. 1:a raden från vänster: 1. Klas Svensson, 2. Anna Björk, 7. faktor Lindholm vid Falköpings tidning och längst till höger nr. 8 Hulda Jakobsson vid Falköpings Tidning. 2:a raden: nr 1. i ljus blus Hanna Larsson, vid Falköpings Tidning, högst upp i sportmössa Sven Nilsson, rakt nedanför honom Eva Björk, längst till höger med svart rosett, vaktmästare Björk (Anna Björks far, vaktmästare på Enigheten och bostad där).
Medlemmar i logen 518 Framåt av NVO i Falköping. Fotot taget vid besök i Tidaholm 1910 eller -11. Gåva 1933 av stallkarl Hardenberg, Falköpings södra. Övre raden från vänster: Titus Broman, okänd, Olof Plym (gift med nr. 3 på nedre raden Anna Andersson), okänd, Johannes Hellqvist, Gustaf Larsson. Nedre raden fr. v: Karl Forss, Teresia Mörk, Anna Andersson, Anna Ström, Ellen Persson och Sven Johansson.
Fyra kostymklädda män är samlade runt manuset till "Giv oss fred". "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Detta är möjligen framsidan på programmet till "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet". Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Rune Lindströms skiss på dekor. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Barnens Dag firas med parad genom staden. Här kommer en blåsorkester vars medlemmar har svarta hattar och stora skägg. Sune Malmberg, Pennemo och Torsten Torstling i främre raden (namn på fler orkestermedlemmar finns på bild 01518) Och efter kommer Arboga öl... En folkvagn står parkerad efter gatan. En man i publiken höjer sin kamera. Till höger ses den före detta vaktmästarbostaden till Arboga Margarinfabrik, vid Ahllöfsgatan, och längre bort skymtar tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här ses han, på Stora torget, tillsammans med publik och medlemmar i Lottakåren. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Publik på Järntorget i samband med Engelbrektstatyns avtäckande. (Statyn är gjord i gips. Den riktiga statyn levereras senare). Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. På podiet, framför statyn, står en mängd medlemmar av det svenska kungahuset. Vakter håller undan allmänheten. Till höger i bild ses Heliga Trefaldighetskyrkan. Detta är ett avfotograferat vykort. Enligt den vita texten, på vykortets vänstra nederkant, står det "Engelbrektsstatyns avtäckande". I den högra kanten står det "Foto" och "Ensamrätt: Hartmans kortförlag, Arboga"
Roland Jansson spelar munk i "Giv oss fred". Även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Sven Gustav Petri spelar narren/gycklaren i Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Rollfiguren Lasse Sommar i Giv oss fred. Ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Även kallat "Arbogaspelet". Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Barbro Andersson gestaltar Malena Rödkåpa i skådespelet Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Publik. Föreställningen spelas på museets innegård. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Många höga politiker samt medlemmar ur kungafamiljen gästar Arboga denna dag. Motorcykelburna poliser, en polisbil och patrullerande poliser sköter säkerheten och håller kontroll på den stora publiken. Många människor har samlats på Rådhusgatan. Vid dörren till Arboga Tidning ses ett par män i Arboga Blåsorkester med sina instrument. Någon tittar ut genom ett öppet fönster i Musicum. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Flottningsarbetare vid skiljestället i Lenninge, troligen 1919. Medlemmar i det s k "anner-laget", dvs folk från Edstuga, Freluga, Söräng, Sunnerstaholm. Bakre raden från vänster: nr 2 Tillander från Söräng, kallad "Värmland", nr 4 Olov Frank från Sunnerstaholm, nr 7 Häll-Jonas Johansson från Edstuga. De vuxna i främre raden från vänster: nr 1 Ol-Jans Lars från Edstuga, nr 8 Helmer Halvarsson från Edstuga, nr 9 Röst, nr 10 Ol-Jans Olle Andersson från Edstuga. Ytterst till höger i vit skärmmössa Wille Hellberg från Voxsätter som var skrivare. Upptill i bakgrunden skymtar härbret och mangårdsbyggnaden på Näset.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Jätsbergs herrgård, en av de äldsta herrgårdsbyggnaderna i länet, blev år 2000 förklarad som byggnadsminne. Den stora blå herrgårdsbyggnaden i trä har byggts till i omgångar, flyglarna vid 1800-talets början, men grund och första våning har sitt ursprung från mitten av 1600-talet. Till vänster om corps-de-logiet ligger ett vitt stenhus. Det är det gamla brännvinsbränneriet som senare blev mejeri, från 1842. Medlemmar av adelssläkterna Gyllenkrok och Rappe har varit ägare till gården. Familjen Lysén gjorde gården känd för sin svinuppfödning på 1940-talet.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i slottsstil. Huset var i två våningar med tinnar, torn och glasverandor. På taket fanns en kupolliknande lanternin. 1938 lät dåvarande ägaren, Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.