Kultsten med älvkvarnar från järnålderns mitt, vid gravhög i Åskesta, Munktorp sn, Köpings kn.
Från 299 kr
Mosslelund
Boberget
Holöja kulle, som fått namnet Holöja skans, av kyrkoherde Runstedt, eftersom denna trodde kullen varit en försvarsborg, kullen är en storhög eller kungshög från järnåldern med inrasad gravkammare på toppen.
Bautastengravfält från järnåldern vid Köleryd i Skällinge. Ett par män går längs en stig kantad av stenmurar och i höjd med männen står en mycket hög och smal rest sten. Fotografen var chef för Varbergs museum.
Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern. Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet. Kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp. På Halvöns högre delar finns spridda röselokaler som ligger på nivåer ned till 15 meter vilket för dessa innebär en datering till järnåldern.
Gravfynd, från äldre romersk järnålder, vid Lundby kyrka.
Guldsmycken från romersk järnålder som påträffats i Skedstad.
Svärdsfäste i elfenben från romersk järnålder-folkvandringstid, påträffat i Skedemosse
Jönköpings läns museum, utställningar. Föremål från bronsålder och äldre järnålder.
Jönköpings läns museum, utställningar. Föremål från yngre järnålder.
Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.
Beslag till sköldbuckla, i silver. Fornfynd från Nabberör.
Del av beslag till sköldbuckla, i silver. Fornfynd från Nabberör.
Skerike sn Skerikesby 4:7, 4:9 Norräng RAÄ 626. Arkeologisk undersökning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.