Yttre borggården på Gripsholms slott. "Suggan och Galten", kallas de stora kanonerna i förgrunden. Till vänster köket, i bakgrunden till höger en bit av den så kallade kavaljersflygeln som Gustav III lät uppföra. Autochrome / Autokromfotografi.
Från 299 kr
Kolbäck 309:1
Masse har tagit en överblicksbild av de båda Gannorparterna från fd åkrarna nedanför södra parten, vilka här tycks vara nyplanterade med äppelträd. T v ser vi den norra parten med en av socknens 4 manbyggnader i två fulla våningar. T h får vi en bra överblick på den södra parten och dess byggnader. Manbyggnaden är uppförd 1874 med en hög bostadsvåning stående på en källare. De små trekantsfönstren är typiska för tiden och finns på många manbyggnader, se tex Fie, Hemmor och Kauparve. Ett ovanligt högt och smalt bakbygge med en märklig vardagsingång i trä är tillfogat, bakbygget ser egentligen äldre ut än manbyggnaden, men eftersom socklarna stämmer överens, måste det vara yngre. Det fönsterlösa brygghuset är äldre än manbyggnaden, det innehöll troligen brygghus och drängkammare. Bakom det ses tröskhuset med bakomliggande lada, t h skymtar ladugården och ladugårdsflygeln samt en rätt ny bod i trä och dasset.
Denna imponerande ladugårdslänga tillhörde två parter Hallbjäns och en part Mattsarve. Masse var här som så många gånger annars påpasslig och fotograferade byggnaderna just innan de revs. Ena hitre parten Hallbjäns flyttade ut vid skiftet och den andra parten byggde ny ladugård på andra sidan gårdstomten, se Bild 797. Kvar blev Mattsarves ladugård, som stod kvar till omkring 1960. Ladugården på bilden var enligt Lauboken byggd på 1830-talet, men frågan är om den inte var lite yngre. Den hitre partens ladugårdsdel har halmtak, men den bortre som här är aktuell tycks ha agtak. Tröskhusen låg inåt gården på samtliga parter. En lång takstege står mot taket, sådana fanns på alla parter.
Baskemölla
Svingeln
påsiktsbild, bilder, fotografi
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Dubbelskrovhjulångfärjan CALAIS-DOUVRES liggande i Dover 1881 De båda skroven höllos tillsammans av järnspant. Paddelhjulen sittande mellan skroven. 4 skorstenar. Direkt ångtryck. 600 hkr. Farten var 13 knop. Togs ur trafik 1887. Såld till kolupplag på Themsen efter ha legat upplagd i Tilbury.
Dubbelskrovhjulångfartyget CALAIS-DOUVRES av Calais liggande i Dover på 1880-talet. De båda skroven höllos tillsammans av järnspant. Paddelhjulen sittande mellan skroven. 4 skorstenar. Direkt ångtryck. 600 hkr. Farten var 13 knop. Togs ur trafik 1887. Såld till kolupplag på Themsen efter ha legat upplagd i Tilbury.
Traktortåg från Wulf & Co AB i Vänersborg. Traktorn är försedd med en Ford 4 cylindrig motor, väger totalt 1800 ton och kan med lätthet dra 2 lastade släpvagnar om vadera 4 tons last. Farten kan hållas till 25 km/ tim, men enligt gällande bestämmelser är tillåtna hastigheten 20 km/tim.
Här blandas bruk av troligen Gannor Karl Karlsson, 51 år, sonen Karl, 22 år, och okänd. Brukblandningen var viktig, det skulle röras länge i bruken så den blev seg och smidig. I bakgrunden syns något av norra parten av Gannor med den fina brunnsholken t h.
Masse har avbildat manbyggnaden på den sydligaste parten i Hallsarvegrannlaget. Vi ser manbyggnaden från omkring 1870, modern med fönster i små nischer och de då så populära trekantsfönstren. Papptaket samt köksbakbygget med vardagsingång tillkom runt 1900. Till höger ses en bostadsflygel från omkring1890 och till vänster en ovanligt utformad smedja.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Lars Petter (Per) Hallander 62 år har gått ner till Nabbu ? med drickaggen och matpåsen. Han har synts förut, Bild 334 och 335. Per Hallander var husbonde på den södra parten av Hallbjäns, men styckade ifrån och sålde all jord i smålotter och gårdsparten revs. Kanske var han mera intresserad av fiske än jordbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.