Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Från 299 kr
Ladugården till Slattefors herrgård var som sig bör en präktig byggnad delvis uppförd i tegel. En julikväll 1988 eldhärjades olyckligtvis anläggningen i en brand som dessutom kom att visa sig vara anlagd. Lyckligtvis var gårdens djur på bete men den intilliggande logen hade dagarna före branden fyllts med 100 ton hö. Foto 1982.
Med solen i ögonen och en hand om kameran blev resultatet därefter. Ändå en intressant dokumentation av ekonomidelen av Slattefors gård så länge den stod intakt. Idag återstår inget av gårdsbildningen förutom magasinet som flyttats för ny funktion närmare gårdens huvudbyggnad.
Den gamle mannen tycks stå i begrundan men resultatet av nedmonteringen av gårdens gamla parstuga skulle mynna ut i en god lösning. Platsen är Torp Östergård i Rystad och stugan är bestämd att återuppbyggas i Valla friluftsområde i Linköping. Där står den ännu under namnet Östra Torp och visar exempel på sin hustyp och som i ålder söker sig ända till 1660-talet. Foto 1948.
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Finbesök på Smedstorp hösten 1946. Vallastyrelsens Lennart Sjöberg och Ebbe Johnson i samtal med Selma Carlsson i dubbelgårdens A-lott. Sällskapet står samlad vid gårdens ålderdomliga visthusbod som var aktuell för flytt till Valla i Linköping. Så blev inte fallet. Gården blev i helhet skyddad och står intakt behållen på plats.
Det var sannerligen torkväder den här dagen när personal från Östergötlands museum besökte Gottorp i Ljungs församling sommaren 1950. Mangårdsbygganden till Gottorp 1:3 ansågs vara uppförd omkring år 1830 men var till synes om- och tillbyggd sedan dess. Gårdens ägare, Hugo och Ruth Isaksson, kunde meddela att byggningen restaurerats 1925 och sannolikt var det då den präktiga verandan kom till.
Kamerahuset läckte ljus vid fototillfället men bilden var vid tiden väl värd att ta. Ågatan 1950, österut i höjd med Huitfeltska gårdens träkropp. Inom kort skulle bildens miljö inte längre vara möjlig att fånga. Nämnda Huitfeltska nedmonterades fotoåret för flytt till Gamla Linköping och övrig bebyggelse revs kort därpå.
Typisk bakgård där långsmala tomtindelningar närmast bildat en egen lokal gata utan man. Denna från Ågatan 53 i Linköping, vy mot norr. Huslängan till höger löpte utmed Platensgatan och i fonden skymtar gårdens rappade huvudbyggnad. Husen revs under 1920-talet för att ge plats för dagens fastigheter längs Platensgatans sträckning utmed kvarteret Absalon. Foto omkring 1920.
Bjärges Amy Olsson Danielssons part och Hulda Jakobsson leker gullstäuå, det är lekstuga. Det är inte mycket saker man har att leka med. De har arrangerat sin lekstuga invid gårdens stängsel, men osäkert var var någonstans. Det bör av det öppna landskapet vara uppe på backarna.
Bilden är tagen alldeles öster om gården, där troligen gårdens änges- och slåttermarker legat. Dessa har senare odlats upp och dikats, varefter björkar och övriga trädslag bara vuxit i dikena. Idag används dessa marker som beteshagar. Kartstudier får visa hur markerna använts under olika tider.
Otendagen är eftermiddagskaffet som dricks när merparten av dagens arbete är avklarat. Här intar Snausarve Lars Hanssons familj m fl kaffet vid gårdens slåttermarker nere på stranden söder om det nya fiskeläget Masarbod vid udden Tuten. Strax intill håller grannparten också otendag.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Arbetslaget tillverkar spärr, takstolar, på ladugårdsplanen. Man använder nytt virke, men tydligen avser man att återanvända sådant som duger av den gamla ladugårdens virke. Det är fint arbetsväder. Man undrar vilka som är gårdens egna och vilka som är inhyrda. Under trädet skymtar Bjärges kvarn och t h kapellet.
Här ser vi ladugårdslängan med ladan t v med ena porten öppen. Sedan följer troligen stallet, därefter portlidret, gårdens infart med en höhäck stående inne. Sedan följer sannolikt kohuset och ungdjurshuset med varsin hoimd, där luckorna har ersatts med fönster. I förgrunden står en modern vattenpump.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
David Lindqvist plöjer med sina oxar vid hemmanet Ömon i Västra Harg. Hans föräldrar hade tagit över torparkontraktet för gårdens drift 1913. Redan 1923 hade fadern gått bort och David blev den av barnen som tog över. Nu är året 1977 och David har tydligt hållt kvar vid det gamla.
Ett försök att utöka den odlingbara jorden till Hageby Östergård i Skedevi. För initiativet stod gårdens ägare August Jonsson, som genom invallning mot Kyrkviken lät en vinddriven länspump göra jobbet. Möjligtvis är det makarna August och Anna Jonsson med fosterdottern Anna vi ser invid pumpen. Vem som intog den vanskliga platsen i pumpens topp är oss obekant. I bakgrunden skymtar Skedevi kyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.