Korsnäs AB, Karskär Gjutningar för nya sileriet År 1923 brann sågen och ett nytt sågverk byggdes upp. År 1925 byggdes den första pappersmaskinen Vy med utsikt mot havet 8 september 1930
Från 299 kr
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. De gamla plintarna i sågen har tjänat ut och väntar på nådastöten från sprängarbasen.
Vy tagen från Södra Stadsberget mot norr. Bl a Heffners bägge sågverk ses på andra sidan sundet. Den östra sågen brann ned 1926. På hitsidan Mon. Ett större fraktfartyg är på väg in mot hamnen. Vykort.
Timmersågning, illustration ur en av Nordiska museets frågelistor. Plank och bräder sågades ut med hjälp av en teknik som kallades kransågning, vilket innebar att man placerade stocken på en ställning så att två man kunde hantera sågen i vertikal riktning.
Strömnäs första såg, sedd från älven. Sågen startade år 1871 med Nikolaus Donatus Qvist som dess förste disponent. Sågen eldhärjades år 1878 men återuppbyggdes. Det stora, ljusa huset uppe på höjden är Solbacken, en av de två herrgårdar som kom att tillhöra Strömnäs ångsåg. Solbacken eldhärjades och försvann för gott under 1900-talets senare del. Det stora ljusa huset i bakgrunden är Strömnäs första herrgård där Nicolaus och Hedda Qvist bodde. Solbacken ligger åt höger utanför bilden.
Smeder och verkstadsarbetare vid Hybo-sågen. Bakre raden fr.v. 1 ?, 2 August Nilsson, 3 N.Gustav Roos, 4 Faktor Berg, 5 Strimbolt, 6 Olov Ekendahl, 7 Per Sunvinsson, 8 Axel Larsson, Främre raden, fr.v. 1 Olle Westerlund, Maskinist Johan Gustav Jansson. 10 Janne Jansson ( Son till Johan Gustav), 11 Smed Jakobsson.
Växbo: Smeden Lars Ahlin, änkeman vorden, uppförde åt sig på sin ålders dar en bostad, väl den egendomligaste som funnits i Växbo. Den byggdes delvis ute i ån, strax nedanför Schönningssågen, av bakar från sågen. Den hade bara ett rum, på en gång smedja och bostad. Då man kom in i stugan-smedjan hade man smideshärden med sitt smidesstäd strax till vänster om dörren.
Vid timmerintaget till Hybo-sågen. Fr.v. Fredrik Engström, Holger Svensson, August Sandberg, Roland Bengtsson. I bakgrunden synes den röda timmerbyggnaden vid Jo-Ors som senare blev Folketshus. Längre ner den stora timmerlogen som låg där Ruben Henriksson har sin tomt. På sidan synes den s.k. "Mara" vilken användes vidmed lagning av timmer från landvältorna.
Motiv från Sandbergs möbelfabrik i Linköping. Från vänster ses ägaren Karl Peter Sandberg med sönerna Pehr och Jacob. Mannen med sågen är inte identifierad. Ynglingen till höger om denne kallades Soff-Andersson. Gossen framför är Karl Peters yngste son Johan August och gossen längst till höger är ytterligare en son, Manne. Fotografiet är taget 1892/93.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ålgårdsbacka 2:1. Hus nr: 091D4010. Benämning: permanent bostad, två redskapsbodar, kvarn och såg. Kvalitet, bostadshus och såg: god. Kvalitet, kvarn: dålig. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material: trä. Övrigt: kvarnen och sågen är vattendrivna. Tillfartsväg: framkomlig. Se även KM2007:0354.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ålgårdsbacka 2:1. Hus nr: 091D4010. Benämning: permanent bostad, två redskapsbodar, kvarn och såg. Kvalitet, bostadshus och såg: god. Kvalitet, kvarn: dålig. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material: trä. Övrigt: kvarnen och sågen är vattendrivna. Tillfartsväg: framkomlig. Se även KM2007:0353.
Annestorp i Lindome. Nedströms ån drevs en kvarn och såg som även anlitades av lantbrukare på orten. (H.B). Gruppfoto av arbete vid sågen. Personerna från vänster till höger är uppräknade i namnlistan ovan. Adel var mjölnare, Erik Bergman var snickare och Harrys far, Andrén var mjölnare och John Hedlund var snickare och morbror till Harry Bergman.
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Nödhjälpsarbete. Schaktning på vägen Slätte-Hova strax norr om "Bålerudskorset". Början av 1930-talet. Man fick 14 dagars arbete här, 14 dagar på kyrkogården, 14 dagar på sågen osv. Fr v: 1. Sven Karlsson, Bremon 2. Gustav , Lillestan 3. Larsson, Lillestan 4. Georg Svensson, Myrhult 5. Vitalis Fransson, Grönehög 6. Gustav Larsson, Myrhult 7. Bertil Lindström, Granhaga 8. Algot Karlsson, Samfalla 9. Karl Karlsson, Bäckedalen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.