Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)
Från 299 kr
Inne på gården Fiskargatan7 en mycket liten stuga, som vänt gaveln mot den forna Norra Vallgatan, varav en stump kan iakttas här inne. Ryggåsstuga av timmer. Ett boningsrum utan förstuga. Stor öppen spis. Beboddes av en mycket gammal gumma.MH 1930
Mia och Hugo Leanders stuga i Alhammar. Mia bodde här till 1985. Tvärreds sista fast bebodda ryggåsstuga (här med loftbod). Lägg märke till brunnsholken, brunnsvokten och den täckta brygghusgrytan. Se Tvärred förr och nu sid 344.
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Vykort, "Halmstad. Portalen till idrottsplatsen." Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Från 1200-talet låg dominikanerklostrets S:t Örjans kapell (senare hospital), på denna plats - därav döptes arenan till Örjans Vall. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9255, F9257, F9258)
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.