Konfirmandgrupp med prästen Lennart Levén, samlad utanför Istorps kyrka.
Från 299 kr
Prästen Simon Johansson, Lyrestad, porträtterad av konstnär Saga Walli.
Skirö prästgård, omkring år 1900. Prästen Anders Peter Fägerströms bostad.
Prästen Johan Bernhard Lundbergs fjärilssamling. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Glanshammar konfirmander, 20 flickor, 16 pojkar och prästen.
Konfirmander, 21 flickor, 11 pojkar och prästen i Sköllersta kyrkan.
Almby konfirmander, 18 flickor, 12 pojkar och prästen.
Statens Järnvägar SJ prästen Lars Lindbergh, S:ta Clara församling
Annefors kapell. Prästen är Oskar Eurbiuss Grape (Olsson), född 1871.
Prästen Anders Lampa i Varv. Född 1840 i Längjum.
Prästen Maximilian Mellgren, med läsbarn framför prästgården, Lillhärad.
Prästen Maximilian Timm med läsbarnen framför kyrkan, Lillhärad.
Almby privata konfirmander, 7 flickor, 4 pojkar och prästen.
Almby konfirmander, 26 flickor, 18 pojkar och prästen.
Ekeby konfirmander, 14 flickor, 15 pojkar och prästen.
Rinkaby kyrka i bakgrunden. Konfirmander, 14 ungdomar och prästen Byggnader.
Konfirmander, 7 flickor,11 pojkar och prästen. Lillkyrka kyrka i bakgrunden.
tempelhydda, hydda, rundhydda, berg, dal, indianby, fotografi, photograph@eng
tempelhydda, hydda, fotografi, photograph@eng
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.