Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Från 299 kr
Byggnad, 10 personer. Tvåvånings parstuga. Emanuel Johansson Från höger äldsta dottern Hanna Elisabeth Andersson 1870-1935 (Johansson i kyrkboken, fader Johan Andersson 1838-1889) med maken Erik Nilsson (1865-1933) och äldsta dottern Thyra Elisabet Nillson (gift Rosén, 1898-1986). Modern änkan Anna Katarina Larsdotter (1847-1903). De tre bröderna Johannes Emanuel Johansson 1873-, (eventuellt stående med sin blivande fru Olga Maria Eriksson 1880-), David Andreas Johansson(1876-) och Paul Gottfrid P.G. Johansson (1878-) och yngsta dottern Anna Lydia Johansson (1883 - ) längst till vänster. Den unga pojken okänd.
Tre personer på Järlövs gård står vid en så kallad liggande vandring, driven av en häst och belägen på marken. Med hjälp av den drog man upp hö på rännet via en vajer. Kerstin Dalenbäck håller i hästens tömmar, mannen till höger är Karl Snygg men mannen till vänster är okänd. I bakgrunden syns en byggnad med vällingklocka och på trappan sitter det en person.
Masse har tagit denna fina bild av Sunkörkepartenas ladugårdar stående på den väg, som förr ledde upp till Sunnkörke från kurvan väster om nuvarande bygdegården vid stora landsvägen. Vi ser från väster södra partens nyare ladugårdsdel och äldre ladugårdsdel. Sedan följer norra partens tillbyggda tröskhus med spåntak och sedan den mäktiga ladugårdslängan med sitt tunga agtak. På gaveln står en mindre agtäckt byggnad av okänd funktion. En svag väg kan anas efter stenmuren t v och den borde ha lett upp till det högra portlidret, som borde ha varit partens infart.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Arbetet med rågen är tillfälligt avbrutet (för middag?). En del skäupar är uppställda i rakar, andra ligger ännu på marken och väntar på att bäras ihop. Det var viktigt att skuparna ställdes upp så fort som möjligt, så att inte säden skulle kunna ta skada, fukt och annat. Se Bild 40! Bilden är tagen på åkern väster om gården upp mot Käldvägen. Bilden visar förutom skuporna även en avsevärd bit av Laus backars östra sida. Backarna ger idag intryck av att länge ha varit skogsbevuxna, men visar sig på denna bara drygt 100 år gamla bild vara helt nakna. Pricken längst bort på backarna är Botvide kvarn, den vita fläcken t v är det allmänna stenbrottet för byggnadssten. En nyuppsatt slantun av troligen sågat virke avgränsar åkern. Ovanför tunen i bildens mitt ser det ut att stå en liten okänd byggnad med agtak.
Denna gård ligger ute vid stora vägen, vilken syns i förgrunden bakom bandtunen. Gården tillhörde före skiftet runt år 1900 Annexen: Den var alltså en rest från den forna prästgården i Lau, vilken upphörde 1595 och prästgårdens mark blev annexjord till Närs prästgård. När prästgård brukades som jordbruk till 1800-talets slut. Vid skiftet styckades prästgårdsjorden upp på olika gårdar. Denna gård blev en liten brukningsenhet och beboddes under lång tid av socknens skolmästare, vilka hade lantbruket som viktig bisyssla, lärarlönen var synnerligen usel. Gården fick heta Bjärges eftersom all mark norr om landsvägen tillhörde Bjärges gårdsparter. När denna gård först beboddes är osäkert, men skolmästarsläkten här kan följas från 1770-talet när Johan Ahlströms farfar kom hit. Manbyggnaden i parstugeform är på bilden alldeles nybyggd, uppförd på grunderna av en låg parstuga. Detta hus byggdes med källare 1901, fick moderna höga fönster, spåntak utdraget över gavlarna och snickarglädjeveranda. Intill står en äldre fygel innehållande brygghus och drängkammare samt loft med kölna. Intill flygeln står en ännu äldre byggnad med okänd funktion. Tomten inramas av en modern slantun. På bilden skymtar 7 personer. Två av dessa bör vara Johan Ahlström, 65 år och hans hustru Helena Gertrud född Persdotter från Bönde Pettersson Häglunds part, 66 år. Tre personer kan vara deras döttrar och de övriga två kan vara några av Johans 9 syskon.
Masse har tagit en bild både av en gotländsk idrott och av en gårdsmiljö. Familjen Karlsson på Hallsarve var Masses vänner och det finns många bilder från denna gårdspart. Här spelar man pärk, ett mycket gammalt bollspel med två lag, en föregångare till tennis. Mannen längre bort i mitten skall serva och med handen slå bollen in i rutan, pärken, som ligger utlagd framför den främre mannen, som står beredd och ska ta emot serven. Uthusbyggnaderna på denna Hallsarvepart är från olika tidsåldrar. Byggnaden längst till vänster innehåller flera bodar och har magasin på loftet, därav alla små vädringsgluggar. Den är troligen byggd fram emot 1800-talets slut. Nästa byggnad med låga stenväggar och högt brant faltak är gammal, kunde nästan vara från 1700-talet, okänd funktion. Sedan följer ett tröskhus under faltak från 1800-talets andra hälft. Ladugården är byggd eller ombyggd till det här skicket på 1880-talet av fönstren att döma. Den innehåller lada bakom tröskhuset, därefter fänhus med hoimd, hoimdluckan syns tydligt mitt på väggen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.