Av Mörtlösa Södergård öster om Linköpings tätort återstår intet förutan murarna efter den en gång i tiden terrasserade trädgården. Östergötland museum lät lyckligtvis dokumentera gården kort före rivningen. Här huvudgårdens norra fasad 1970.
Från 299 kr
Ända in på 1970-talet gav delar av Hunnebergsgatan i Linköping ett förslummat intryck. Under decenniet och framåt i tid skulle lyckligtvis några av gatans gamla hus komma att räddas, inte minst genom privata initiativ efter goda köpvillkor.
Det gamla bostadshuset Stång till Stångs kvarn fick trots sitt alltmer inklämda läge stå kvar in i 1970-talet. Det hade fått kvarstå när verkstadsföretaget Malte Månson lät uppföra sin intilliggande fabriksbyggnad 1930 och även efter Tullbrons tillkomst med körbana inpå husets knut. Foto 1970.
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Fastigheten Repslagaregatan 7 i Linköping visade en påkostad fasad mot gatan, typisk för 1880-talets putsarkitektur. Gårdssidan var lika typiskt stram och förenklad med ett utvändigt trapphus för det vardagliga tillträdet. Byggnaden inrymde länge hotellverksamhet. Foto 1970.
Motiv från restaureringen av Rhyzeliusgården vid Kungsgatans västra ände i Linköping. Den reveterade längan uppfördes 1723-24 till bostad för domprosten Andreas Rhyzelius. Foto november 1970.
På sin vackra fasad annonserar fastigheten Läroverksgatan 4 byggåret 1896. Uppförd av byggmästare Frans August Påhlman på beställning av sin bror, förre jordbrukaren och slaktaren Carl Johan Påhlman. Foto 1970.
I elfte timmen får man säga för museets antikvarie att dokumentera. Bodlänga till Mörtlösa Södergård som visar de gamla trähusens seghet. Hösten 1970.
Västra flygelboden till Mörtlösa Södergård öster om Linköpings tätort. Dokumenterad hösten 1970 kort före gårdens rivning.
Östra flygelboden till Mörtlösa Södergård öster om Linköpings tätort. Dokumenterad hösten 1970 kort före gårdens rivning.
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Utmed Repslagaregatans ände mot Linköpings centralstation har det bedrivits hotellverksamhet sedan det sena 1800-talet. I fastigheten Repslagaregatan 7 erbjöds länge så kallade resanderum och i påföljande adress låg in i vår tid Hotell Du Nord.
Gårdsinteriör från Repslagaregatan 7 i Linköping där tjänstemän samlats för att bland annat diskutera fastighetens kulturhistoriska värden. Foto 1970.
Miljön vid Stångs kvarn i Linköping har i någorlunda sen tid rustats och blivit med verksamheter för ett garanterat fortsatt bestånd. Vid fototillfället 1970 var saken ingen självklarhet. Den gamla kvarnen var sedan Kinda kanals tillkomst i funktion som magasin, men med tiden utan behov och för varje år stadd i ett allt längre gånget förfall. Den mindre byggnaden till höger var uppförd som tvättstuga av dåvarande ägare 1870 men stod även den länge utan tydlig funktion. Sedan nu flertalet år är magsinet kontoriserat och ger i markplanet rum för restaurangverksamhet. Den gamla tvättstugan fungerar som kontor för Kinda kanals behov.
Fängelset rivs
År 1969 hade tiden för det gamla fängelset i Linköping definitivt löpt ut.
Sedan länge skräpmark hyste tidigare tomten bildens vackra fastighet tills byggnaderna revs fotoåret 1952. Huset var uppfört 1877 av förre handlaren August Curman som ersättning för hans tidigare villa Augustberg i Tannefors. Curman gav den nya villan namnet Lyckan, möjligtvis hämtat från markområdets beteckning Snutlyckan. Senare ägare, Claes Gudmund Nyblaeus, namnändrade villan till Claestorp, vilket bestod tills det mer formella gatunamnet Gamla Tanneforsvägen 15B kom att gälla.
I Linköpings östra utkant låg det till namn närmast bortglömda Tomteboda. Ett område utmed järnvägen som med tiden kommit att utplånas som boplats. Stadsägan på bilden kom en tid att bära adressen Tomtebogatan 8. Närmast uthusen som enligt uppgift revs fotoåret 1952.
Utmed kanten av Ekholmsvägen (nuv. Brokindsleden) i Linköping låg tidigare en rad bostäder som sedan länge bortrivits. Bildens fastighet låg nära ledens korsningen av Söderleden och uppgavs vid fototillfället 1952 burit adressen Ekholmsvägen 25. Huset var ursprungligen placerat i området av den då blivande Tannefors sluss och i ett läge som stod i vägen för kanalbygget. Det flyttades därför till bildens plats, enligt uppgift redan år 1866. Ägare var vid tiden byggmästaren Jakob Hjelm som namngivit huset Jakobsberg.
Söderköping 1952 och en vy utan påtagliga förändringar. Den gamla timmerbyggnaden på sin bastanta källarvåning har i delar varit i funktion i omkring 500 år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.