Knäred
Från 299 kr
Bilden visar Lugnarohögen i Hasslöv som den såg ut vid utgrävningen 1926. Åtminstone tre män ses arbeta med utgrävningen av gravhögen från bronsåldern, vari en åtta meter lång skeppssättning uppdagades. Det var fil dr Folke Hansen och kyrkoherden/arkeologen Victor Ewald som gjorde utgrävningen. Efter utgrävningen gav Riksantikvarieämbetet tillstånd till att ett betongvalv göts över stensättningen och en gång anlades mellan gravrummet och torpet intill högen. Därmed hade Halland fått sin första arkeologiska turistattraktion som invigdes den 11 juni 1927.
Vy över Lugnarohögen med intilliggande stuga i Hasslöv socken, sett från väster.
Vykort, " Lugnarohögen, Hallands-ås" Gravhögen med omgivande lantgårdar och åsen i bakgrunden. Torpet framför högen från yngre bronsåldern (ca 900–800 f. Kr) kallas ibland "Mor Johannas stuga". Det kommer sig av att här bodde fru Johanna och hennes dotter Clara då Victor Ewald, kyrkoherde i Östra Karup, och Riksantikvarieämbetets representant i Höks härad på våren 1926 for förbi Lugnarohögen och fann den förfallen. Uppbragt över detta tillstånd kontaktade Ewald riksantikvarien Sigurd Curman, vilket ledde till en utgrävning 1926. Då upptäcktes att högen dolde en 8 meter lång skeppssättning - den första i landet som hittats under jord. Sensationen gjorde att Riksantikvarieämbetet blev intresserad av att köpa stugan och tomten. Johanna accepterade budet om 1000 kronor med löfte om att få bo kvar till sin död och fick uppdraget att se efter högen. Den skulle nämligen bli en sevärdhet för allmänheten. Från torpet byggdes en gång in i graven, vilken övergöts med en kupol på initiativ av Rudolf Abelin, grundare Norrvikens trädgårdar i Båstad, och Ludvig Nobel (broson till Alfred Nobel), som var en av projektets största finansiärer. Invigningen skedde den 11 juni 1927 under medverkan av kronprins Gustav Adolf.
Utgrävning av Lugnarohögen i Hasslöv socken. Hällkista i gravhögen blottlagd.
Utgrävning av Lugnarohögen i Hasslöv socken. Skikten i gravhögen från bronsåldern framträder.
Lugnarohögen, Hasslöv socken. Hällkistas takhäll bortlyftad.
Lugnarohögen i Hasslöv, gravhög från bronsåldern invid en stuga. En man går och plöjer bakom en häst. I förgrunden står några korgar. Delvis kolorerat fotografi.
Ryggåsstugan från Jonsnahult, flyttad till Boaltebygget i Knäred socken. Interiör från dragen ryggåsstuga. Stugans norra långgavel med vävd och målad "dragning" av nästan orientalisk prakt, en enastående kontrast mot vardagens enahanda grå.
Torp mellan Knäred och Körsveka. Knäred socken. Stugans dörr flankeras av högsmala buskar och längs fasaden skyddas odlade växter med ett staket. Taket täcks av ett tunt stråtak och på gavelröstet sitter en fågelholk. Grinden i staketet framför stugan står öppen.
Backstuga med stenstomme i Våxtorp socken.
Exteriör av prästgården i Hasslöv. Byggnaden är putsad med frontespis med ett smalt gavelfält över mansardtakets övre takfall. En flaggstång är placerad i linje med den asymmetriskt placerade ingången.
Tallfrösåningsmaskin uppställd vid en ekonomibyggnad på gården Vallen, Våxorp.
Mansporträtt. Adolf Theodor Carlheim-Gyllenskiöld, Våxtorp.
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Interiör av ryggåsstugan i Oktorpsgården, Slöinge socken, som flyttades i sin helhet till Skansen år 1896. I mitten står dottern på gården, Johanna Lundqvist, även kallad Hanna. Ljuset faller in från stugans enda fönster vilket sitter i takfallet. Text på baksidan: "Interiör av ryggåsstuga i Halland. Severin Nilson. Nr 22 Sturegatan, Stockholm." Nilson hade sin ateljé på Sturegatan och kanske är detta ett bidrag till någon fotoutställning han deltog i, eller en bild han sänt till Artur Hazelius i samarbetet kring hallandsinteriörer?
"Med mormor till kyrkan år 1890" E5804_1: Gammal kvinna står utomhus med ett litet barn vid ena handen och en tjock bok i den andra, troligen en bibel då de på bild nr 2 sitter i Tjärby kyrka. E5804_2: Gammal kvinna och litet barn sitter på en utsirad bänk i Tjärby kyrkas kor. Man ser lite av altartavlan och altarringen.
Interiören av den på ursprungligt sätt julbonade ryggåsstugan från Jonsnahult, flyttad till Bollaltebygget i Knäred socken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.