När 210
Från 299 kr
När 188:1
När 3:1
När 5:1-2
Nyan
Foto taget utanför Hägensbergs skola ute på Hammarö, troligen på 1920-talet. Står där än idag och används troligtvis som kommunförråd. Lärare på bilden med svart hatt är Linder som också var klockare.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Sågverk, gr. bild Sara och barnen Dahlgren, Ing Ch? Wannebo?, Gunnar Dahlgren, Ing. Ch wannebo, litet hys, skoghall el. hammarö?
Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga verkstadslokaler. Bild 1 -- Smedjan Lägg märke till att smeden mitt i bilden arbetar med fjäderhammaren och ingen bär hörselskydd! De hade nog inte så mycket hörsel kvar. Bild 2 -- Motorverkstaden Motorprovbänken Motorn är förmodligen en Scania-Vabis modell 1664 till Strv m/41 typ S1. Bild 3 -- Snickarverkstaden Snickaren med hammaren heter Per Hagberg, identifierad av släkting. Bild 4 -- Pjäsverkstaden Tornet på en strv m/41 i förgrunden.
Kvarteret Österbro, kvarteret Hammaren nummer10 (31) hörnfastighet i mitten, foto från NO mot SV omkring 1892, foto: B P Bengtsson, 3494, i förgrunden Hantverkargatan. Snett mitt för denna fortsätter Gjutaregatan, i vars bortre ända nedre bangården går fram, med godsmagasinet (som förr var stationshus) främst. Mitt på bilden ligger konsul Georg Petersens bostadshus och till höger om detta ett äldre hus som möjligen tjänstgjort som bostadshus åt föräldrarna fabrikör J C Petersen och hans maka? Till höger i förgrunden ser man (innanför stängslet9 tomt nr. 12 (212 Ub2?) kvarteret myran och i framkant till vänster tomt nr. 13 (29Be?) kvarteret svanen.
Långbanshyttan. Av Långbans hamrar byggdes den övre år 1632, den nedre privilegieras 1646. Den norra hammaren brann år 1710 och fick inte uppföras på nytt. Den södra behölls men smidet inskränktes till hälften. Genom en serie köp som tog sin början år 1839, blev hyttan förvärvad av Lesjöfors bruksägare. Långbanshyttan fick stor betydelse som tackjärnsleverantör till detta bruk, med vilket hyttan stod i bekväm järnvägsförbindelse. Under tiden 1873-1895 tillverkades även bessermangöt vid Långbanshyttan. Malm hämtades ur egna gruvor och även från Persberg. Det tackjärn som inte konsumerades av Lesjöfors avyttrades till utländska köpare. Den hammare som under 1700-talet var igång vid Långbanhyttan lades ner år 1808. Senare startades ett litet sliperi år 1827. Denna industri blev dock inte långvarig.
Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. Vice Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.