Elteknik allmänt. Elektrisk generator tillverkad av P.E. Fahlberg, Nyköping. Drivs av en turbin som lämnar ström till ca 70 lampor. Uppsatt 1892.
Från 299 kr
Spica III Generator till Spica III\\\\anm. neg ingår i en serie om 26 st varav endast det första\\V 91775 scannats/gp
M 80 Generator till M 80\\\\anm. neg ingår i en serie om 14 st varav endast det första\\V 91846 scannats/gp
Motortjänst i Gefle AB Gengaslastbil Ensamförsäljare för Gävleborgs län Gragas, generatorn godkänd av Statens Gengasnämnd December 1939
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 Hallen för järn-, stål- och elektrisk industri Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, Västerås ASEA Modell av generator för Svenska statens kraftstation i Lilla Edet Exportgården Exportutställningen Exportfältet
Generatorer på Stadshusets vind. Dessa försåg sändaren på Stadshusets vind med högspänning till sändarrören. Varje generator drevs av en el-motor. Användes 1925 och framgent tills en ny sändare ersatte den gamla. Från radioutsändningen den 17 maj 1941.
Motortjänst i Gefle AB Gengaslastbil parkerad vid Södra Skeppsbron 20. "Ensamförsäljare för Gävleborgs län Gragas, generatorn godkänd av Statens Gengasnämnd". Foto i december 1939.
Det vanligaste transportredskapet för reparationsmaterial och personal under perioden 1930 - 1950. De här fordonen kördes under 2:a världskriget med kolgas från en liten LION-generator som hängdes på baktill. Motorn är en tvåtakts boxermotor, luftkyld, med snörstart. Effekt ca 10 HK. Tillverkare Berg & Co i Lindesberg, tidigare i Ullersäter. Lastar ca 800 kg.
Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet med Transformatorbyggnaden. Denna byggnad huseras av brandkåren som rivit och förändrat det mesta. Denna generator och turbin har idag blivit inbyggd i gipsskivor. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Acetylengasverk från Svenska Carbidkontoret i Göteborg, uppställt på mässgården vid Svenska Mässan i Göteborg, 1943. Gasverket, som ska levereras till Statens Gummifabrik i Ljungaverk laddar 1000 kg carbid och alstrar mellan 1000 och 300 000 liter gas per timme. Generatorn väger 1700 kg, är 6,6 m hög och har en diameter av 2 m.
Tre fotografier av sågen i Stegared som ingår i en grupp fotografier från en serie bilder från Stegareds tunnbinderi (drittelfabrik). Sedan tidigt 1900-tal har Mjällsjöbäcksfallet, mellan Mjällsjön och Stegasjön, utnyttjats för driften av en ramsåg. Här anlades 1913 även en s k Francisturbin för elproduktion, varifrån byarna Stegared och Angryd fick el fram till tidigt 1950-tal. Numera finns i driftdugligt skick, på grunderna efter den gamla byggnaden, ett sågverk med sågram från 1950 samt en yngre turbin och generator i en byggnad från 2005. Här fanns även en byggnad för tillverkning av smördrittlar (se bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_4-16).
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.