Gustav II Adolf - 1611–1632

Från 299 kr

Här väntas det på Kung Oscar II den 20 augusti 1890. Flickorna i de vita klänningarna och med vita band i håret stod ordnade i två led (84 st) och hade till uppgift att kasta blommor ur sina blomsterkorgar där kungen skulle gå fram. Till minne av detta får varje flicka en specialtillverkad minnesmedaljong i ett etui klätt med siden och sammet i rött, som kan bäras som halssmycke eller brosch, detta är en gåva från Grevinnan von Hallwyl. Smycket består av en präglad oval i bronsgul metall med kunglig krona och en rosenkvist i mittpartiet och med texten: Ljusne 20/8-1890 runt kanten. Ramen kring ovalen är en miniatyrkopia av Ljusnekätting, det vill säga en kätting från Ljusne kättingsmedja. En av dessa broscher finns på Ljusne bruksmuseum. Som 4:e flicka från vänster står greveparets dotter Irma von Hallwyl. I den vänstra raden med flickor står som nummer sju Augusta Fager (född 1870, gift Augusta Persson, mor till Oskar Persson, Ljusne). Mannen längst fram till vänster heter Daniel Wallin. Vid standaret står Sjökvist som senare flyttade till Vallvik.

Från 299 kr

Bild 1: Falkenbergsskutan Anna av Falkenberg (alla bilder) med besättning, fr.v. Hilding Bengtsson, kocken Ole Olesen, besteman Tage Lanthman. Text på kortets baksida, Vi kommer inte till Falkenberg igen. Vi skall till Höganäs Hälsingeborg och lasta tegelsten till Strömsholm som ligger i Mälaren intill Stockholm. Vi blir loss i morron tisdag midda, och kommer att gå på kvällen. Hilding. Bild 2:Besättning tre av fyra, fr.v. Tage Lanthman, kocken Ole Olesen, kapten Gunnar Larsson. Här ligger man vid Pålverket i Göteborgs hamn väster om Göta Älvbron. Besättningen har lossat vetemjölsäckar om 100 kg styck i Vännersborg. Säckarna bars på ryggen. Det blev man bara starkare av säger Hilding som tagit kortet. Dom skall vidare tomme till Aarhus för att lasta soja. Bild 3:Besättning tre av fyra, fr.v. Tage Lanthman, kocken Ole Olesen, kapten Gunnar Larsson. De ligger i Ålborgs hamn för att lasta soja o. foderkakor. Bild 4: I Stockholm, hit gick man från Höganäs med höganäskrukor. Man längst till vänster en stockholmare de andra besättningen, längst t. h. kapten Gunnar Larsson. Bild 5: Besättning tre av fyra, fr.v. Tage Lanthman, kocken Ole Olesen, kapten Gunnar Larsson. Bild 6: I soja-hamnen i Aarhus, för att lasta soja. På peket sitter fr v Ole Olesen, Tage Lanthman.

Från 299 kr

Karl Pettersson "Kålle Nick" föddes 1909. Han gick i skomakarlära hos en man i Lindome. Han började gå i lära hos "Möbo-Johan", som kunde allt inom skomakeri. Denne bodde och var verksam mitt emot Liljegrens speceriaffär i Skogstorp. Här lärde sig Kalle att tillverka skor - helt från några bitar läder. Kalle har jobbat hela sitt liv som skomakare. Under 10 års tid arbetade han emeller-tid på Pelly-fabriken i Falkenberg. Men då var han ändå i skomakeriverkstaden på helgerna. Han satte upp detta skomakeri i en källarlokal på Sandgatan 18, 1933. Huset byggdes 1932. Han är fortfarande verksam i det lilla skomakeriet. Hans arbetstider är 8 -12, 13 -17, 5 dagar i veckan. Men han är även där på lördagarna. Då vill ju många kunder hämta sina skor. Ja, även efter klockan fem på vardagarna får han stanna kvar för att lämna ut skor. Kalle bor ej i samma hus. Han bor i "apotekshuset", vid Folkets Hus. Att fortfarande hålla på i skomakeriet håller honom i gång efter två hjärtinfarkter. Kalles specialetet genom tiderna har varit att vändsy skor. Det var oftast damskor det gällde. Becksömssydda skor syddes med svinborst som nål. Det fanns även sandalsydda och randsydda skor. När man sydde vändsydda skor kallades man för vändmakare. Skofabriken S.A. Svensson lämnade partier till Kalle med skor som skulle sys med becksöm. (Ur intervju vid foto tillfället).

Från 299 kr

När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.

Från 299 kr

Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr

Emy Ågren. Balettflickor. Juni 1951. Arbetarbladet 26 februari 2005. Hovfotografens balettbild överraskade Margitta Rydh, Gävle. -Jag är tredje flickan från vänster i raden längst fram på bilden. Jag var 9 år när bilden togs vid en uppvisning på Norra Gymnastikhuset. Emy Ågren var dansös i klassisk balett vid Kungliga Operabaletten i Stockholm innan hon flyttade till Gävle och öppnade balettskola i klassisk balett. Skolan låg i ett gammalt hus på Kyrkogatan, ungefär där förvaltningshuset nu ligger. Man gick upp för en trång stentrappa för att komma till skolan. - Vad jag kommer ihåg fick vi gå igenom tester för att se om vi hade fallenhet för dansen innan vi fick börja. Träningen var hård och genomfördes på klassiskt sätt vid stång och med alla balettens grunder, de fem grundpositionerna, som sitter kvar i ryggmärgen fast jag nu är 62 år, berättar Margitta, som då hette Björklund i efternamn. -Just när det här kortet togs så föreställde vi holländska träskodans-flickor med blåvitrutiga förkläden och spetskantade mössor med långa öronsnibbar. Jag har för övrigt sparat de attiraljerna i alla år. (Balettskolan flyttade sedan till Södra Kansligatan)

Från 299 kr

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr