Tavla av Birger Lundqvist skänkt till Gävle kommun vid 550 års jubiléet 1996.
Från 299 kr
Bilder på nybygget vid Evers fabrik i Danmark. 13/3 1881, för interntidningen Inside.
InsideS. Personaltidning. Nr. 2 vecka 28 1990. Ahlgrens 2000. Bild med tillhörande text angående det pågående nybygget av produktionslokalerna.
Ahlgrens 2000 bygget påbörjat.
1990. Ahlgrens nya fabrikslokal. Den nya fabriken och fördubblade lagerlokal är första steget i en nysatsning.
'Bildtext: ''Götaälvdalen. Riktning 151.'' :: Vy över öppna fält, åkermark med stenmur. På avstånd kör bilar på väg. Till höger någon form av frabriksanläggning. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1950. Motiv av Fabriksanläggningen Diosgyor. "-Monoplan. Luftpost.-"
Dokumentation av Falu rödfärg. Bilden tagen från, i familjemun kallat, "Vulkanen". I bakgrunden fabriksanläggningen för Falu Rödfärg.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Finland, 1957. Motiv av "Fabriksanläggningar Kugghjul - 'Till arbetets ära' 1907-1957."
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Finland, 1942. Motiv av "Finländska fabriksanläggningar i Tammerfors (Tampere)"
Handkolorerat vykort, "Sulfitfabriken. Oskarström." Fördämningen ligger till höger i bild och bortom den breder fabriksanläggningen ut sig med en hög, rykande skorsten,.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ober-Schlesien, 1920. Motiv av "Landskap med fabriksanläggningar i distriktet 'Slask' av Ober-Schlesien"
Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Vykort, "Halmstad. Slottsmöllan." (röd text). Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning i och vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
arkitektur, i staden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.