Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Från 299 kr
Brunstorps gård i Huskvarna syns från Gripenbergsbanan som var en smalspårig svensk järnväg med 600 millimeter spårvidd som förband orterna Jönköping och Vireda. Järnvägen öppnades 1894 och lades ned 1935. Tåget, som i folkmun benämndes "Trå'rullatåget", hade betydelse för nyttotrafiken mellan de båda orterna Jönköping och Huskvarna och för landsbygden norr om Huskvarna. Det användes också som utflyktståg till utsiktsberget Vistakulle, liksom till Landsjön och Bunn med sina badplatser, i början och sommartid i öppna vagnar.
Erska 21:2
Erska 21:1
Nybyggnation av tre förråd 1986. Under arbetsveckorna på Utö bodde man gärna tillsammans i Örnbo -- det högst belägna huset i lägret. Byggt på 40-talet. Här fanns ett litet kök, gemensam matsal och ett antal enkelrum. Hantverkarna hade tidigare byggt bastu i källaren vilket var mycket uppskattat av befälen vid skjutande förband som gästade lägret. Bild 1: Kortspel i dagrummet. Från v; Kjell Strömkvist, Svante Blomkvist, Kurt Madell och Einar Lantz. Bild 2: Från v; Kurt Madell, Einar Lantz, Staffan Löding och Kjell Strömkvist. Bild 3: Fanjunkare Svante Blomkvist Fortenheten. Bild 4: Hantverkarbasen Kurt Madell.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.