'Bildtext: ''Ek. Stammens diameter på smalaste stället 240 cm.'' 1 man stående intill ekens stam, byggnad bakom eken. Ihålighet i ekens stam. :: :: Fotonr. 7046:119-185 indelade som ''Märkvärdiga träd i Göteborgs län och Bohus län''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Från 299 kr
'Vy mot ''gamla entrén'' på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Med parkering och stenmur framför samt eken. Framför entrén är en grupp människor, barn, undomar, flickor, pojkar, män, kvinnor. Gruppen sittande utanför entrén samt några på väg in i museet. Moped. Flaggstång.Bil. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
MINNESSTEN MED ANLEDNING AV ATT KUNG OSCAR II OCH KRONPRINS GUSTAF PLANTERAT EKEN TILL HÖGER OM STENEN. Tillv.tid: 1890-1895 Övriga nr: 152 Repro nr: Registrator: LH RealNr: 211 Motiv_spec: MINNESSTEN Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: VICTORIN CARL Land: Län: 16 Kommun: Stad: JÄRPÅS By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: Land: Län: 15 Kommun: Stad: SÖDRA HÄRENE By: Gård: RIBBINGSBERG Fastighet: Adress:
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen vid gamla entren, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Bildtext där: :: Bilden från 1914 är tagen av John W Johansson och visar Ekebacken i Slottsskogen innan Naturhistoriska museet börjat byggas. Vyn visar en solitär vindpinad ek och i fonden Skansen Kronan. Museet invigdes 1923 och inför byggnationen fick bland annat denna ek stå kvar. Samtida tidningsartiklar var både för och emot att spara på de träd som fanns på kullen. Eken, kallad hängeken, kom att stå vid entrén och blev som ett vårdträd för museet. :: :: Idag då entrén är flyttad är det kanske mest de som parkerar på parkeringen vid eken som lägger märke till den. Tar man en titt ser man att trädet har haft ytterligare två huvudgrenar. En av dem sågades bort i början av 1930-talet för att inte växa in i husväggen. Numera växer en liten glasbjörk där grenen satt och ekens ihåliga stam har fyllts igen av cement.'
Lekande barn trampar is vid Ulriksbergskolan i Växjö, 1971.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Kommentar till bild A 78822: Albin hette Gustavsson i efternamn. Hans far hette Gustaf Johansson och Albin tog som brukligt var på den tiden sin fars förnamn och lade till âson. Bilden är tagen vid knuten av torpstugan på gården Nyborg i Enåsa socken. Albin var i sin ungdom rallare och var med och byggde västgötabanan. Han hade tre syskon: Ivar som emigrerade till Amerika 1897, Sofia som gifte sig med Anton Andersson i Eken i Hassle församling och Anna som arbetade i olika mejerier i sin ungdom. När föräldrarna blev gamla och orkeslösa flyttade Anna hem och hjälpte till på gården. Vid faderns frånfälle tog Albin över gården och drev den tillsammans med syster Anna till 1950 då han sålde gården till David Andersson i Enåsa Sörgården. De sista aktiva åren före pensionen arbetade Albin som lantarbetare på Fålebergs gård. Albins syster Anna dog 1968. Då flyttade Albin till äldreboendet i Hasslerör där han bodde till sin död 1976. Han och systern ligger begravda på Enåsa kyrkogård. Jag kommer väl ihåg Albin från min barndom. Jag har många gånger dragit slipstenen åt honom när han slipade lien. Då var det 25 öre att tjäna. Det var inte lättförtjänta pengar. Han gav sig inte förrän lien var så vass att han kunde raka sig med den. // Kjell Dahlén
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 5018:1. Bildtext där: :: I över ett sekel har det funnits sälar i Slottsskogen i Göteborg. Den första sälen flyttades hit 1902 under parkens grundare August Kobbs tid, men då fanns ingen riktigt lämplig damm. En ny damm kom till inom det snaraste genom sponsring av James Keiller. Det äldre fotot är taget i förra seklets början av Göteborgs Illustrationsbyrå. :: :: Den senaste ombyggnaden av säldammen 1993 gav dagens utformning. Flera generationer av besökare har genom åren samlats vid säldammen för att vara med och se när sälarna utfodras med sill. Enligt tradition sker detta klockan 14.00 varje eftermiddag. Skatan på bilden är en av alla dem som vet när det är dags och passar snart på att ta en fisk i en hink på bilflaket. Ibland föds en knubbsälunge i dammen, vilket skapar rubriker i tidningarna.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.