Boxholms Bruk. Flygfoto Oscar Bladh 1938.
Från 299 kr
Vy över Boxholms kyrka med omnejd.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
Kvarn- & sågfallen vid högvatten. Kvarn- och sågfallen vid högvatten.
Porträtt av Oscar Gyllenhammar. Född i Ekeby som oäkta barn till klensmedsdottern Anna Lovisa Askerbom och, vad födelseboken anger, en son till sergeant Gyllenhammar på Aspenäs i Malexander. Efter att modern gift sig med järnarbetaren Elias Carlsson Krutmeyer flyttade familjen till Boxholm där styvfadern tagit arbete vid bruket. Möjligtvis arbetade även Oscar vid Boxholms bruk en tid men oavsett flyttade han 1875 till Finspång för att vid den ortens bruk ta tjänst som järnarbetare. År 1878 flyttade han till Linköping för att ta arbete som maskinist vid en av stadens snickerifabriker. Kort därpå gifte han sig med Gunilla Charlotta Carlsson, bördig från Risinge. I slutet av 1892 eller möjligtvis i början av 1893 tillträdde han tjänst som maskinist och sedermera övermaskinist vid Linköpings vattenverk i Tannefors.
Nedre delarna av Boxholms bruk i rural sommargrönska.
Kor med draganordning på spåret utanför Boxholms Bruk.
Nedre fallet vid Boxholms Bruk. Klippspiksfabriken i bildens mitt.
Fru Boholm från Stockholm, med gitarr, Öregrund, Uppland 1895
"Fru" Boholm från Stockholm, med gitarr, Öregrund, Uppland 1895
Porträtt av brukspatron Didrik Pontus af Burén. Riksdagspolitiker och ägare av Boxholms bruk under åren 1849-1864.
Porträtt av fru Carolina Ehrencrona. Maka till brukspatron Didrik Pontus af Burén, ägare till Boxholms bruk.
Tidigt ellok på sveriges första järnbana med elektrisk drift som togs i bruk i juli 1890 vid Boxholms järnbruk.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Grupporträtt som visar fem värnpliktiga från ubåten Forellen inför sin utryckning. Två av dem håller en pappmodell av ubåten upp som har på sin underkant pappremsor som blev avklipp under nedräkningen. Den bär påskriften "Muck 11/4-69" och namne av de fem kamrater Söderling, Johansson, Andersson, Bonholm och Berg. Mannen längst ner till vänster är givaren Lars Söderlind som tjänstgjorde som kock på ubåten. Sin kamrat högst upp till vänster är Kjell Johansson. Alla fem skrattar och verkar ser med glädje framåt på sin utryckning.
Vy mot Karlsberg 1903. Disponentbostad till Boxholms bruk. Vid tiden för bilden disponerades bostaden av bruksdisponent Wilhelm Wettergren (1840-1926) och dennes maka Klara Amalia Flodin (1842-1905).
Gökshult i Malexander sn. Ägd av Boxholms AB. Vid tiden för bilden arrenderad av Ernst Simon Andersson och dennes maka Helga Cecilia, född Pettersson.
Karlsberg vid landshövding Ludvig Douglas besök 1903. Disponentbostaden till Boxholms bruk. Vid tiden för bilden disponerades bostaden av bruksdisponent Wilhelm Wettergren (1840-1926) och dennes maka Klara Amalia Flodin (1842-1905).
Medfaret porträtt av makarna Ivar af Burén och Matilda Mörner. Tillfället är inte daterat men torde röra sig om tiden inpå parets vigsel 1896. Tillsammans med syskonen ägde Ivar Boxholms säteri, vilket även var parets plats i livet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.