Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Staffans kyrka, Brynäs. Har fått namnet efter Gästriklands och Hälsinglands apostel, en skulptur av Conrad Carlman, föreställande Staffan, sattes 1938 på norra tornmuren. Ritades av Knut Nordenskjöld, invigdes 1932 av ärkebiskopen Erling Eidem. Den är en treskeppig kyrka vars torn, placerat vid nordvästra hörnet, kröns av en av Sveriges största torntuppar. I sydvästra hörnet ett vapenhus, huvudingång åt väster. Altaruppsatsen utfördes av Jerk Werkmäster, och mittemot predikstolen står en Kristusskulptur, utförd av Asmund Arle 1956. Södra sidoskeppet inreddes till dopkapell 1942, dopfunten har gjorts av Carl Fagerberg och glasmålningarna av Yngve Lundström. I kyrkan förvaras några av inventarierna som räddades när Hospitalskyrkan brann 1869. Staffans församling, bildad 1916, fick vänta på sin kyrka. Gudstjänsterna hölls i Staffans hus.
Kyrkan av sten med smalare kor härrör från 1200-talets början. Enligt traditionen byggdes den 1228 av Erik läspe och halte till minne av faderns segrar vid Lena 1208 och Gestilren 1210. Den förlängdes mot väster samt välvdes på 1400-talet varvid också södra vapenhuset byggdes. De tre takryttarna uppfördes enligt traditionen på 1500-talet till minne av att Birger Jarl, hans son Valdemar och kung Håkon IV Håkonsson av Norge påskdagen 1258 bevistat högmässan i kyrkan. Vapenhuset i väster byggdes 1716. Kyrkorummets rika målningsdekor tillkom 1749; därunder finns målningar från 1400-talet, tillskrivna Amund. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1694. En madonna härrör från 1200-talet och dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233605
Kyrkan av sten med smalare kor härrör från 1200-talets början. Enligt traditionen byggdes den 1228 av Erik läspe och halte till minne av faderns segrar vid Lena 1208 och Gestilren 1210. Den förlängdes mot väster samt välvdes på 1400-talet varvid också södra vapenhuset byggdes. De tre takryttarna uppfördes enligt traditionen på 1500-talet till minne av att Birger Jarl, hans son Valdemar och kung Håkon IV Håkonsson av Norge påskdagen 1258 bevistat högmässan i kyrkan. Vapenhuset i väster byggdes 1716. Kyrkorummets rika målningsdekor tillkom 1749; därunder finns målningar från 1400-talet, tillskrivna Amund. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1694. En madonna härrör från 1200-talet och dopfunten från 1100-talet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233605 Nationalencyklopedin 2002-08-22
Kalmar domkyrka. Interiör från sydväst. Fototid: 10/10 1890. Kalmar domkyrka ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och är ett av den italienskinspirerade barockens främsta monument i Sverige. Den grundlades 1660 men fullbordades inte förrän strax efter 1700. Kyrkan är byggd av sten i långsträckt korsform med absider i öster och väster samt fyra lanterninkrönta torn i korsarmarnas vinklar. Fasaderna har pilastrar och gavlarna voluter m.m. av huggen sten. Även interiören är indelad med pilastrar. Altaruppsatsen från 1712 är utförd av Caspar Schröder efter Nicodemus Tessin d.y:s ritningar med altarmålning troligen av David von Krafft. Predikstolen har tillhört den gamla stadskyrkan - Storkyrkan - och är troligen ett krigsbyte från 1630-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=220001
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.