fotografi, photograph
Från 299 kr
hav, palm, strand, fotografi, photograph@eng
Invalidutväxlingen under första världskriget år 1915-1917. Gravar på Norra kyrkogården täckta med blommor. Krigsfångeutväxlingen initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Skotska flygares gravar. Begravningen av de fyra skotska flygarna från LJ899 som nödlandade i sjön Röjen, ägde rum den 16 maj 1945 vid Fryksände kyrka i Torsby. Begravningsarrangemangen hade gjorts av lokala svenska myndigheter, som såg till att de döda blev hyllade som hjältar. Alla butiker och kontor stängdes, flaggorna stod på halv stång och gatorna kantades av tusentals sörjande. När varje kista lades i en grav på kyrkogården, sköt svenska hedersvakten salut.
Besökare som deltar vid invigningen av Fagereds natur- och kulturstig i Lindome år 2008. Museitekniker Sven-Åke Svensson, klädd i röd jacka och blåjeans, står och bevakar elden där en stor järngryta hänger i en träställning ovanför. Till vänster ses en korg med ved och handgjorda dryckeskärl av trä. Personer i närheten äter ur små skålar. Fagered bjuder på kommunens bäst bevarade järnåldersmiljö. Här finns rester av en gammal hålväg, spår av äldre jordbruksmark och ett 40-tal gravar. Relaterade motiv: 2024_1300 - 1308.
Besökare som deltar vid invigningen av Fagereds natur- och kulturstig i Lindome år 2008. Tredje person från vänster är museitekniker Sven-Åke Svensson, klädd i röd jacka och blåjeans, som står och bevakar elden. På marken ligger/står spänner. Personer i närheten äter ur små skålar. Fagered bjuder på kommunens bäst bevarade järnåldersmiljö. Här finns rester av en gammal hålväg, spår av äldre jordbruksmark och ett 40-tal gravar. Relaterade motiv: 2024_1300 - 1308.
fotografi
St Johanis kyrkogård.[Kartografiskt material]
... Adolph Fredrichs kyrkogård,.[Kartografiskt material]
Hedvig Eleonora kyrka
Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.
Gettlinge gravfält mot norr. Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.som hos järnålderns skeppssättningar. Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gettlinge_gravf%C3%A4lt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.