Kyrkan. Södra Råda socken, Gullspångs kommun. Vikens Prästgård, Komminister August Henrik Högberg, *1860, död 1942. Präst i Råda 1907-1933, sittande med 1916 års konfirmandgrupp. Elsa Nilssons mamma Ester Larsson är med på fotot.
Från 299 kr
Brudparet Backenfors 21 augusti 1970. Bengt (född 1925, uppvuxen i Kållered) och Birgitta (född 1937). Paret var bosatta på Södra Kyrkvägen 12, Backen 1:51, som var Bengts föräldrarhem-
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.
Boktryckare Davidssons fastighet, kv. Elden södra nr 6, Växjö. Vy från nuv. Oxtorget mot nordväst.
Gettlinge gravfält mot norr. Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.som hos järnålderns skeppssättningar. Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gettlinge_gravf%C3%A4lt
Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.
Vreta Klosters kyrka
Vykort med motiv från Alingsås bomullsväveri vid södra Strömgatan. På kortet står: "Gratuleras Hjertligen på Födelsedagen af Olga!"
Björksäter
fotografi
Hospits i Gävle. Delar av Gävle flickscoutkår, ett foto från början av 1940-talet. Bilden tagen i sammanband med Rakel Ljunghols realexamen. Hennes föräldrar var officerare på Frälsningsarméns Hospits i Gävle. Bilden är tagen på bakgården till Hospits. Information från: (Gävle-kårens historia i bild och text)
Filadelfia, Gävle. Från utställningen "Gävlar i stan" på Gävle Museum 1967.
Skeppsholmen och Skeppsholms bron med begravningsprocession och kistorna med stoften efter Salomon August Andrée, Knut Fraenkel och Nils Strindberg som förolyckats vid Andrées polarexpedition år 1897.
Franska 1700 - talssalen i Nationalmuseum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.