Runstenen invid Vårfrukyrkan i Skänninge har i likt många fall hittats i kyrkans murar. Just denna hade fram till upptäckten fungerat som tröskelsten vid kyrkans norra port. Runristaren är känd som Torkel och hans hand anses lämnat budskap på åtminstone fem runstenar i området, bland andra den välbekanta Högbystenen. Museets fotoliggare uppger bildens tillkomst till oktober 1970.
Från 299 kr
Rumlaborg i Huskvarna. Under 1600-talet förlorade Rumlaborg sin militära betydelse och på 1850-talet utjämnades området och gjordes om till park i vilken ett lusthus byggdes. Vid Rumlaborg gick vägen över Huskvarnaån på en bro av tvärställda stockar, kallad Kavlabron. Den försågs på 1940-talet med skyltar som meddelade att "Gångtrafik tillåtes på egen risk".
Serie om 100 fotografier som visar graffitimålningar på pappersbruket Papyrus fabriksområde i Forsåker, Mölndal, den 4/11 2014. Fotodokumentationen gjordes under perioden mellan pappersbrukets avveckling och områdets nyexploatering. Området var under denna tid populärt bland ungdomar som ville uttrycka sig konstnärligt med graffiti.
Text på baksidan av foto: Carl Kronvall, Oskar Stenberg, Sjölander, Fred Karlsson. O Stenberg o. Sjölander var föreståndare för macken, F Karlsson anställd. Området helt sanerat från bensinstationen nov 2003. Följande text ur häftet KV. Svärdet och Nyckeln Falkenberg.1987. 1933 etablerade sig AB Nafta Syndikat. Senare övertogs stationen av Sv Gulf Oil AB, bensinstationen har 1986 ombyggts till en enklare, obemanad tappstation.
"Lastan" flyttas från sin gamla plats långt upp på land ut på södra hamnarmarna. (Utdrag ur femårsberättelserna 1861-1865). På bilden är Lastan uppställd vid "slipen" på Skrea sidan. Lastan låg ned monterad under några år på 60-talet och in på 70- talet. Den monterades upp på 70- talet ute på området som utfylldes för Vin &Spritcentralens anläggning.
Området för Idrottsparken avskildes ca 1930 från Ry gårds ägor i Långås, 12 km norr om Falkenberg, alldeles väster om samhälle och järnväg. Fotbollsplanen låg ett kort stycke härifrån. Idrottsparken var i själva verket enbart en nöjesplats och dansbana som fanns kvar till strax efter andra världskriget. Från Textkomplettering Erik Kylén 1991
En tid var "Beviksparkeringen" ett begrepp i Linköping. En i staden centralt belägen bilparkering där många möten stämts av. Namnet kom av motorfirman som låg invid ytans västra del (utom bilden). Från slutet av 1990-talet exploaterades området och rymmer sedan dess bland annat parkeringshuset Detektiven. I fonden Repslagaregatan 28.
Det pampiga mittornet till Djurö kvarn vid Bråviken väster om Norrköping. Kvarnanläggningen började byggas 1910 genom byggherren Pehr Swartz önskemål om en etablering i området. På platsen uppfördes även ett antal arbetar- och tjänstemannabostäder, vilka tillsammans med gemensamma anläggningar skapade ett mindre samhälle. Odaterat foto.
Exteriörbild. "Jättastuan", turisthotell på Haverdalsstrand. Namnet annonseras i lodrät riktning längs gavelns hela höjd och anspelar på en sägenomspunnen grotta med samma namn i området. Modernistisk tvåvåningsbyggnad med balkonger i båda planen. Några personer sitter under parasollen på gavelbalkongen. Under den står en Volvo PV och en Mercedes parkerade. Ett par går upp i trappan till vänster.
Under självaste nyårsaftonen år 1873 undertecknades lagfarten till tomten Tannefors kvarter 87a utmed Stångån och invid Drottningbrons västra landfäste. Köpare var Linköpings Bryggeriaktiebolag och nämnda bro var ännu inte byggd, så den utgjorde inget hinder för bolagets etablering i området. En större anläggning uppfördes efterhand som över åren använts för skiftande verksamheter. Bilden visar gårdssidan av bostadshuset som låg utmed Drottninggatan.
Vaktbergsvägen 14, kvarteret Klangen. En av de så kallade Skomakarkåkarna. Fotograferat från tomten med utedass och förråd.Husen byggdes som bostäder till arbetarna vid skofabriken Standard, som startade 1908. Som arkitekt anlitades Karl Güettler. Totalt var det åtta hus. Området kom att kallas Skomakarstan, även om skofabriken lade ner sin verksamhet redan 1911. Husen revs omkring 1968.
Vaktbergsvägen 14, kvarteret Klangen. En av de så kallade Skomakarkåkarna. Husen byggdes som bostäder till arbetarna vid skofabriken Standard, som startade 1908. Som arkitekt anlitades Karl Güettler. Totalt var det åtta hus. Området kom att kallas Skomakarstan, även om skofabriken lade ner sin verksamhet redan 1911. Husen revs omkring 1968.
Gårdsvy från Djurgårdsgatan19 i Linköping. Fastigheten uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne hade en tid dessförinnan förlagt sin tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin i området och hade behov av bildens gatuhus som bostad för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Som en av få bevarade fastigheter av ålder utmed Djurgårdsgatan i Linköping, förskönar ännu gatans nummer 19. Huset uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne drev en framgångsrik tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin och hade från 1904 förlagt sin verksamhet i området. Till den behövdes gatuhusets bostäder för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Västra fasaderna till Styrmansgatan 5 och 7 i Linköping 1965. Exempel på ursprunglig bebyggelse i området av Hejdengårdens norra delar som närmast fullständigt kom att saneras under främst 1960-talet. Till och med gatan igenlades för ny disposition av utrymmet. Vy från väster.
Tomten Tinnerbäckslyckan 9a i Linköping delades tidigt i en västra respektive östra del. Bildens fastigheten på östra delen uppfördes i slutet av 1800-talet, sannolikt på initiativ av ladugårdsföreståndaren Karl Johan Sköld. När området gatureglerades erhöll fastigheten adressen Tinnerbäcksgatan 3. Foto 1965.
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Korsåsen Korsåsgatan Korsåsliden Radhus uppförda 1973-74 Bostadsaktiebolaget lät sin elementfabrik producera betongelement till radhusen på Korsåsen som ett experiment. Korsåsen blev det enda området av sitt slag som byggdes på det här viset, trots att husen ansågs vara både prisvärda och med hög trivsel.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.