Tensta gymnasium. Området utanför lokalerna Tekniska använder är välplanerade. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Från 299 kr
Ett par herrar begrundar 41:ans öde 1979. Bostadsområdet Stolplyckans omoderna bebyggelse hade hus för hus rivits under en tid och nu stod turen för de utmed Djurgårdsgatan. Efter omdaningen av området skulle upplysningsvis den visade platsen motsvara nuvarande Föreningsgatans möte med Djurgårdsgatan.
Rumlaborg i Huskvarna. Under 1600-talet förlorade Rumlaborg sin militära betydelse och på 1850-talet utjämnades området och gjordes om till park i vilken ett lusthus byggdes. Vid Rumlaborg gick vägen över Huskvarnaån på en bro av tvärställda stockar, kallad Kavlabron. Den försågs på 1940-talet med skyltar som meddelade att "Gångtrafik tillåtes på egen risk".
I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Runstenen invid Vårfrukyrkan i Skänninge har i likt många fall hittats i kyrkans murar. Just denna hade fram till upptäckten fungerat som tröskelsten vid kyrkans norra port. Runristaren är känd som Torkel och hans hand anses lämnat budskap på åtminstone fem runstenar i området, bland andra den välbekanta Högbystenen. Museets fotoliggare uppger bildens tillkomst till oktober 1970.
Serie om 100 fotografier som visar graffitimålningar på pappersbruket Papyrus fabriksområde i Forsåker, Mölndal, den 4/11 2014. Fotodokumentationen gjordes under perioden mellan pappersbrukets avveckling och områdets nyexploatering. Området var under denna tid populärt bland ungdomar som ville uttrycka sig konstnärligt med graffiti.
Text på baksidan av foto: Carl Kronvall, Oskar Stenberg, Sjölander, Fred Karlsson. O Stenberg o. Sjölander var föreståndare för macken, F Karlsson anställd. Området helt sanerat från bensinstationen nov 2003. Följande text ur häftet KV. Svärdet och Nyckeln Falkenberg.1987. 1933 etablerade sig AB Nafta Syndikat. Senare övertogs stationen av Sv Gulf Oil AB, bensinstationen har 1986 ombyggts till en enklare, obemanad tappstation.
"Lastan" flyttas från sin gamla plats långt upp på land ut på södra hamnarmarna. (Utdrag ur femårsberättelserna 1861-1865). På bilden är Lastan uppställd vid "slipen" på Skrea sidan. Lastan låg ned monterad under några år på 60-talet och in på 70- talet. Den monterades upp på 70- talet ute på området som utfylldes för Vin &Spritcentralens anläggning.
Området för Idrottsparken avskildes ca 1930 från Ry gårds ägor i Långås, 12 km norr om Falkenberg, alldeles väster om samhälle och järnväg. Fotbollsplanen låg ett kort stycke härifrån. Idrottsparken var i själva verket enbart en nöjesplats och dansbana som fanns kvar till strax efter andra världskriget. Från Textkomplettering Erik Kylén 1991
En tid var "Beviksparkeringen" ett begrepp i Linköping. En i staden centralt belägen bilparkering där många möten stämts av. Namnet kom av motorfirman som låg invid ytans västra del (utom bilden). Från slutet av 1990-talet exploaterades området och rymmer sedan dess bland annat parkeringshuset Detektiven. I fonden Repslagaregatan 28.
Det pampiga mittornet till Djurö kvarn vid Bråviken väster om Norrköping. Kvarnanläggningen började byggas 1910 genom byggherren Pehr Swartz önskemål om en etablering i området. På platsen uppfördes även ett antal arbetar- och tjänstemannabostäder, vilka tillsammans med gemensamma anläggningar skapade ett mindre samhälle. Odaterat foto.
Exteriörbild. "Jättastuan", turisthotell på Haverdalsstrand. Namnet annonseras i lodrät riktning längs gavelns hela höjd och anspelar på en sägenomspunnen grotta med samma namn i området. Modernistisk tvåvåningsbyggnad med balkonger i båda planen. Några personer sitter under parasollen på gavelbalkongen. Under den står en Volvo PV och en Mercedes parkerade. Ett par går upp i trappan till vänster.
Under självaste nyårsaftonen år 1873 undertecknades lagfarten till tomten Tannefors kvarter 87a utmed Stångån och invid Drottningbrons västra landfäste. Köpare var Linköpings Bryggeriaktiebolag och nämnda bro var ännu inte byggd, så den utgjorde inget hinder för bolagets etablering i området. En större anläggning uppfördes efterhand som över åren använts för skiftande verksamheter. Bilden visar gårdssidan av bostadshuset som låg utmed Drottninggatan.
Vaktbergsvägen 14, kvarteret Klangen. En av de så kallade Skomakarkåkarna. Fotograferat från tomten med utedass och förråd.Husen byggdes som bostäder till arbetarna vid skofabriken Standard, som startade 1908. Som arkitekt anlitades Karl Güettler. Totalt var det åtta hus. Området kom att kallas Skomakarstan, även om skofabriken lade ner sin verksamhet redan 1911. Husen revs omkring 1968.
Vaktbergsvägen 14, kvarteret Klangen. En av de så kallade Skomakarkåkarna. Husen byggdes som bostäder till arbetarna vid skofabriken Standard, som startade 1908. Som arkitekt anlitades Karl Güettler. Totalt var det åtta hus. Området kom att kallas Skomakarstan, även om skofabriken lade ner sin verksamhet redan 1911. Husen revs omkring 1968.
Gårdsvy från Djurgårdsgatan19 i Linköping. Fastigheten uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne hade en tid dessförinnan förlagt sin tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin i området och hade behov av bildens gatuhus som bostad för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Som en av få bevarade fastigheter av ålder utmed Djurgårdsgatan i Linköping, förskönar ännu gatans nummer 19. Huset uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne drev en framgångsrik tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin och hade från 1904 förlagt sin verksamhet i området. Till den behövdes gatuhusets bostäder för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.