Fotografi. Fikus i Jardin d´Essai. Alger, Algeriet.
Från 299 kr
Masse har tagitt en fantastisk gruppbild på sina vänner på backen, stående och sittande framför staketet mot lillgården med det lilla bostadshuset och brygghuset i bakgrunden. Vilka alla personerna är har ännu nte gått att utröna. Längst upp t v står i alla fall Jakob Söderlund. Kvinnan i hatt är troligen Masses dotter Maja. Masses fru Majken sitter i mitten av de fem kvinnorna och till vänster om henne sitter Lina Jacobsson, ägare till denna boplats och änka efter Jakob Söderlunds son Lars Johannes. Kvinnan jämte Majken skulle kunna vara Linas 15-åriga dotter Elin som gifte sig till Bjärges i Garde. Flickan i gräset kan vara Linas andra dotter Hulda 9 år, som tog över men sen sålde stället 1945. Vem var Emilie Björkander? Vilka är de andra? Grannar? Närmast bodde de på fattighuset, vilket Lau kommun köpte in till just fattiga samma år som denna bild togs. Familjen Öberg från stället under Bjärges där nu Gumauskas bor? En av kvinnorna skulle i så fall kunna vara Ada Karolina Öberg 18 år.
Den här boplatsen låg ine alls i närheten av någon annan Mattsarveboplats, utan nere vid Bönde, den plats där Tomas och Carina Hägring nu bor på. Den låg förut under Husarve grund, men tillfördes Mattsarve vid skiftet. Boplatsen kom till 1835 när Michael Olofsson Husander född 1806 vid Husarve fick denna jordplätt från föräldragården och bebyggde den. Han gifte sig 1834 med Cajsa Maja (Catarina Maria) Jönsdotter född 1805 från Botels och de fick två barn. Äldsta dottern Cajsa Gertrud född 1837 tog över, gift 1858 med sjömannen Anders Nordin född 1829 från Snausarve. De fick 4 barn. Inget av barnen tog över, utan stället såldes 1872 till Lars Niklas Larsson född 1841 från Hallbjäns, gift 1867 med Maria Lorentina Larsdotter född 1841 från Kauparve och de fick två barn. Lars Niklas drunknade 1878 och Maria gifte om sig med den 19 år yngre Karl Niklas Larsson född 1860 från Anderse grund. Varken han eller Marias barn i första äktenskapet ärvde stället, utan det gjorde förste makens syster (?) Elisabet Andersdotter född 1865. Hon var gift med Reinhold Söderberg från Guldrupe. Söderbergs flyttade till Amerika omkring 1920 och huset stod tomt till 1942, då Söderbergs sålde det till Oscar Hult vid Bönde, som rev byggnaderna. Han sålde tomten 1977 till Siv Hägring, som byggde ett nytt hus på tomten. Hon sålde det till sin son Tomas Hägring född 1960 med fru Carina född 1963 från Hummelbos i Burs och deras barn Jonathan född 1989 och Josefine född 1992. Manbyggnaden är en liten parstuga i sten, sannolikt byggd när stället tillkom 1835.
Enligt påskrift porträtt av fröken Anna Wiström, Öjebro. Tolkat vara Anna Wiström, född i Öjebro backekvarn 1844 som dotter till byggmästare Gustaf Wiström och dennes maka Brita Lisa Svensdotter. Här porträtterad något av 1860-talets år. Hennes mor avled redan 1855 och lämnade maken ensam med sju barn. Trots vad som var brukligt gifte han inte om sig utan tycks ha klarat föräldraskapet utan hustru eller med hjälp av varken stadigvarande hushållerska eller ens piga. Åren gick till synes sin gilla gång för familjen. Först i november månad 1869 bröt Anna upp för att flytta till Lommaryd i Jönköpings län, där hon som mamsell kom att ingå i kyrkoherdeparet Wiströms hushåll, rimligtvis släktingar till Anna. Efter ett år i Linköping var hon tillbaka i Öjebro lagom till årskiftet 1976/77. Fortfarande som mamsell men nu hos en äldre syster och hennes make i Solbergakvarnen. Ännu en lång period löper i Annas liv utan att källorna anger något anmärkningsvärt, förutom en kort notis om att hon vistas i Ramstorp i Bjälbo utan att vara skriven i socknen. En förklaring kommer 1895, då hon verkligen skriver sig i Bjälbo och tar tjänst, eller troligtvis fortsätter sitt arbete, som hushållerska hos hemmansägare Adolf Fritz Peterstrand i Ramstorps västergård. Denne var sedan en tid änkling men även till åren kommen för lantbruksarbete. År 1902 sålde han därför gården och bröt upp för ett mindre ansträngt liv i Skänninge. En hushållerska ansåg han sig alltjämt behöva så Anna flyttade med. I stadens gård nummer 10 framlevde de vidare till Annas bortgång den 17 mars 1913.
Den fyrmastade barken Krusenstern på väg mot starten i Tall ships race 1980. The Tall Ships' Races är en internationell havskappsegling för segelfartyg och stora segelbåtar som har arrangerats sedan 1956. Kappseglingen arrangeras av Sail Training International. I tävlingen deltar skolfartyg, scoutbåtar och privata skutor och båtar från många olika länder; tävlingen i sig är inte det viktiga utan ungdomsarbetet. Ett av prisen är för gott kamratskap. Förutsättning för att få delta i seglingen är att minst 50 % av besättningen består av ungdomar mellan 15 och 25 år. Mellan 1973 och 2003 var tävlingens officiella namn The Cutty Sark Tall Ships' Races, då huvudsponsorn var Cutty Sark whisky. Från år 2004 var huvudsponsorn Antwerpen (hamnen, staden och provinsen), och 2010-2014 är Szczecin huvudsponsor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Handkolorerat vykort, "Parti af Varberg." Tre gossar ligger på fästningsvallen i förgrunden. Nedanför ses järnvägen söderut gå mellan fotoateljén i Societetsparken till vänster och trädgårdsmästare Förstbergs villa och handelsträdgård. Bortom Engelska parken breder staden ut sig med kyrkan till höger i bild. Adressat och meddelande på baksidan.
Torvstackar på Anderstorps Store mosse ca 1946. Store Mosse har utsetts till nationalpark, år 1982, eftersom den består av den största orörda myrmarken söder om Lappland. Parken är som störst 15 X 12 kilometer. Förvaltare Blomgren kom troligen på mitten av 1940-talet, då han ersatte Fridell.
Brevkort, "Tivoli (Ryggåsstugan) Halmstad." Tivoliparken utvecklades som nöjesområde successivt från 1840-talet. Hallands Museum flyttade år 1902 denna gamla ryggåsstuga med inventarier och utrustning till nedre Tivoli. Ett äkta par blev boende där och ciceroner för stugbesökare i parken. Ryggåsstugan återfördes senare till Harplinge och togs i bruk som hembygdsgård.
Reprofotografi efter original av Motalafotografen Johan Ahlström som visar entrén till Linköpings Trädgårdsförening. Fotoåret bör sökas till något av 1870-talets år, under alla omständigheter före tillkomsten av parkens restaurang och utsiktstorn, som båda stod klara år 1881. Entréhusen har i ett senare skede flyttats något längre in i parken.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Sällskap i parken till Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Från parken till godset Karlshov i Älvestad. Sökta till skuggan skymtar vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin med parets barn Jane, Signe, Hildur och Einar. Kvinnan närmast trädet har inte identifierats. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen i samband med August Fredholms äldre dotter Ingrids vigsel 1896.
Makarna Bäck med sällskap i parken till Hägerstad slott i Hannäs. Närmast till vänster sitter slottsägaren Ludvig Bäck som sannolikt har sin hustru Carolina Malmström skymd intill sig. Den unga kvinnan vid bordsänden har identifierats som makarnas blivande svärdotter Dagmar Malm.
En stund av vila och samvaro. Rimligtvis i parken till säteriet Solberga i Veta socken. Enligt påskrift tolkas kvinnorna vara från vänster; fröken Gerda Bradt, fru Anna Danckwardt-Lillieström, fru Julie Reutersvärd, född Danckwardt-Lillieström och fru Karin Floderus, född Danckwardt-Lillieström. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus utmed Klostergatan och kort därpå skalenligt mindre mot parken. I området lät lektor Karl Beckman för sin familj uppföra Klostergatan 64. Fototid omkring 1905.
Från vänster förgrund bebyggelsen runt parken Vängåvan, kv Proserpina, kv Pan,kv Olympen. Bebyggelsen runt Stora torget från vänster kv Rätten, kv Stadshuset kv Nyttan (Hirschska huset), kv Hälsan, kv Försöket. I bakgrunden längs Skolhusallèn Gustav Adolfsskolan, Hedbergska skolan och Gustav Adolfskyrkan. Till höger Selångersån och Storbron. Text på vykortet "Sundsvall. Flygfoto. Troligen sent 1930-tal.
Byggnader från vänster kv Pan 5/Sundsvalls enskilda bank, kv Rätten 1/Centralhotellet, kv Stadshuset 1 och till höger kv Nyttan 6/Hirschska huset. I förgrunden parken Vängåvan med fontän och i bakgrunden syns en del av Stora torget där torghandel bedrivs. Text till bild "Vängåfvan. Sundsvall" Brevkort.
Utsikt över Falköping. Pilen i övre vänstra hörnet pekar mot Fåraberget. Gården längst t.v. Yretomten. Strax t.h. om Rantens station post- och telehus, rivet 1966. Parken snett t.v. därom Folkets park, senast 1930. Gården längst t.h. Tåstorp. Det stora huset snett t.v. därom, vid vägens början: "Bernhards", Tåstorps ladugård. Längst fram Danska vägen. Husklungan längst fram till höger (kv. Kantarellen ?) "Telefon-Perssons" hörntomt.
Planteringsförbundets park. Utsikt från höjderna i parken. Från vänster: Läroverket, Lasarettet,Gamla folkskolan i lasarettsparken, Gamla slöjdskolan vid nuvarande Frejagatan under byggnad, Jungmarkerska fastigheten, Forsska huset och kyrkan. I det mörka partiet mitt på bilden flöt Falebäcken. I bakgrunden: Länslasarettet till vänster och kyrkan till höger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.