Järnvägen. Järnvägstjänstemän. Stående från vänster: Vagn & Stallkarl Axel Andersson, banvakt Stav, Torbjörntorp, stationskarl J. Ahlstrand, Stenstorp, stationskarl, Ludvig Johanson, stationskarl P.E. Finn, stationskarl J. Andersson. Sittande från vänster: Bgm. J. Rüdén, stationskarl C. Hedström, rep. Blomén och stationskarl Axel Nyström.
Från 299 kr
Vy över utställningsområdet. Flaggorna är hissade och bänkar framställda. Taket på en karusell ses till vänster. På pelaren görs reklam för Arbit, Albin Rapp, Ludvig Levert och Arboga Bryggeri AB
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
fotoalbum
Vånga. Runsignum Sö 3 och Sö 6
fotografi
Karl XV - 1859-1872
"Blinde Ludde". Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
"Blinde Ludde". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Älgarås skytteförening omkring första världskriget. Föreningens första år. Bakre raden fr.v: 1. Karl J. Spets 2. Karl Pettersson, Pjungserud 3. "Ludvig på Berget", Ludvig Erikson 4. Bernhard Jonsson, Åsen 5. Rickard Karlsson, Sandåsen 6. Elov Engblom, Lindåsen 7. Hjalmar Johansson,Bålerud 8. Ingemar Lundgren, Högshult 9. Robert Gustavsson, Högshult 10. Sigfrid Jansson, Näbben Mellanraden fr.v: 11. Gotfrid Johansson, Spigården 12. Karl Jonsson, Haghemmet 13. Gusten Gustavsson, Spigården Främre raden fr.v: 14. , Åsebolet 15. Rickard Karlsson, Höjen 16. Karl Andersson, Kyrkängen 17. Emil Johansson, L:a Lindåsen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Porträtt av fröken Henny Granbom. Dotter till handlaren i Linköping Ludvig Granbom och hans maka Johanna Josefina Åhlström. Vid tiden för bilden var föräldrarna sedan länge avlidna. Olyckligtvis hade inte heller Henny någon längre tid kvar i livet. På kort tid tog tuberkulosen tre av systrarna Granbom. För Hennys del i november 1902.
Målning av Strandbaden, målare från Lundgrens målerifirma. Främre raden fr.v. Nils Nilsson, Erik Gustavsson, Bror Pettersson Karl Johanssson Nils P Bergström. Bakre raden fr.v. Gunnar Mårtensson, Karl Josefsson Ludvig Rotoff, August Bengtsson, Jarl Bengtsson, Elvén (duktig målare), Karlsson. Person uppgifter från Erik Gustavsson, juni 1998.
Torpen avfolkas. Gossen Roine Johansson ser fundersam ut inför det faktum att han och hans mor flyttar från Sörstugan i Gammalkil där Roine vuxit upp. Lisa Johansson bröt upp från stugan en tid efter att maken Karl Ludvig gått bort hösten 1959.
Ludvig de Vylder, rektor för Hallands läns folkhögskola och lantmannaskola (numera Katrinebergs folkhögskola) i Vessigebro står med ett sällskap i på en grusgång vid en tall, med ett bostadshus i bakgrunden. de Vylder var rektor där 1911-1935 så sannolikt är bilden tagen senast 1935.
Ett antal små porträttfoton av diverse officerare och andra, omgivna av foton av Oscar II:s besök på Kronobergs hed 1893, fanor, korslagda gevär m.m. Ludvig Rappe - (1847-1906) Adolf Reuterswärd - (1867-1941) Erland Hederstierna - Carl Bengtson - David Liedholm - D. von Sydow - G. Sjöbohm - D. Fischer - Källa: Bl a Svensk Rikskalender 1908, s. 173. Svensk Adelskalender 1904, 1920, 1936, 1949. Svenska Släktkalendern 1914, 1936.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.