Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Från 299 kr
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Den ekmanska gården på Ågatan 43 fotograferad sen höst 1957. Fotograferingen sker strax innan byggnaden flyttar till Gamla Linköping. Ekmanska gården är från 1700-talet och är en av byggnaderna som flyttades genom att montera ner byggnaden stock för stock. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vadstena slott, f.d. kungligt slott. V. anlades ursprungligen (1545) som en befästning. Den nuvarande slottsbyggnaden av kalksten uppfördes i flera etapper från 1550-talet till ca 1620. V. upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och användes därefter som sädesmagasin och lokal för textilfabrikation. 1899 inrättades landsarkiv i slottet. Restaureringar har ägt rum i etapper, främst från 1940-talet och framåt. Arkitektoniskt är V. Sveriges mest konsekvent genomförda renässansslott. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=337675
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Dopängel, dopmöbel i form av en stående eller svävande ängel, vanligtvis försedd med en musselformad dopvattenbehållare i handen eller händerna. Typen skapades i Nordtyskland under 1600-talet och spreds till Sverige under 1700-talet. Dopänglar tillverkades i trä som bemålades, men även i marmor, som Skandinaviens troligen mest kända dopängel, utförd av Bertel Thorvaldsen (ca 1828) för Vor Frues Kirke i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=155669
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns flata sotiga golvstenar och resterna efter en tegelässja med bränd lera i mitten. Till vänster syns en yttervägg. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet men ett äldre hästskoformat tegelfundamen börjar också bli synligt. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i olika faser i undersökningen.
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns resterna efter en tegelässja. Till vänster syns en yttervägg. På arbetsytan där smeden har trampat syns ett lerlager och ett delvis framrensat stengolv. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet. Se även JMF.00311-2 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i senare faser i undersökningen.
Hospitalsområdet vid sjön Trummens strand i Växjö ligger i ett naturskönt läge. Här fanns en egen sluten värld i utkanten av staden, där både anställda och intagna sedan 1700-talet levt tämligen isolerat från omgivningen. Inhägnaden runt området revs så sent som 1968. Sankt Sigfrids sjukhus är idag namnet för de psykiatriska klinikerna på Sigfridsområdet i Växjö. Här bedrivs idag högspecialiserad psykiatrisk vård av främst personer som är dömda till ett straff med psykiatrisk vård som påföljd.
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, med sekundär notering: Sperlingsholm. Tillverkat efter 1905 eftersom baksidan är delad. Motivet visar en högloftsstuga, dvs en dörrlös ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor, varifrån man gick in till stugan. Karlstorpsstugan sägs ha uppförts på 1700-talet, troligen under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. En gammal kvinna sitter i en trädgårdsmöbel på stugans baksida. (Se även bildnr F9208)
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.
Vykort.Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.