Bandtraktor med schaktblad; snöplogar i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Från 299 kr
Godsvagnar på järnvägsspår med järnkonstruktion i förgrunden. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Mannen till höger är troligtvis Abraham Unger, landshövding i Värmlands län 1921-1936. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran vid Wennbergs verkstad.. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Tre maskindelar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
År 1871 tog Malmö Trämassefabriks AB över Delary Järnbruk och byggde en sulfatfabrik som startade 1872. Efter brand 1875 startade verksamheten på nytt 1877. Nu hade man dessutom byggt till en mekanisk verkstad och här tillverkades så småningom både lokomotiv och vagnar. Malmö Trämassefabriks AB upplöstes 1900 och Svenska Sulfatcellulosa AB bildades. År 1909 övertog Strömsnäs Bruks AB Svenska Sulfatcellulosa AB. Fabriken lades ned 1981.
Brunstorps gård i Huskvarna syns från Gripenbergsbanan som var en smalspårig svensk järnväg med 600 millimeter spårvidd som förband orterna Jönköping och Vireda. Järnvägen öppnades 1894 och lades ned 1935. Tåget, som i folkmun benämndes "Trå'rullatåget", hade betydelse för nyttotrafiken mellan de båda orterna Jönköping och Huskvarna och för landsbygden norr om Huskvarna. Det användes också som utflyktståg till utsiktsberget Vistakulle, liksom till Landsjön och Bunn med sina badplatser, i början och sommartid i öppna vagnar.
Män, hästar och vagnar på banvallen i Lindome, 1920-tal. Den första järnvägen gick väster om Sagsjön. När man anlade banvallen sjönk väldigt mycket makadam ner i sjön. Ett tåg stod på banvallen när denna började glida, men tåget gick aldrig ner i sjön utan kunde tuffa förbi. Banvallen var alltså på glid, men några tåg har aldrig försvunnit i vattnet. Efter det lades järnvägen över Sagsjön istället. Man bröt sten i Kållered där Makadambolaget nu ligger. På så sätt kom Makadambolaget till.
Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.
SWB verkstad i Västerås augusti 1895. SWB 33 står utanför verkstaden kopplad till en mängd vagnar. I tjänst på lok 33 Förare Otto Bergkvist född 1/1 1862, Eldare Karl August Andersson född 1/3 1876, I svart kostym Maskiningenjör Elis Simon Cronstrand född 9/7 1837, I vit rock kontorsskrivare Karl Oskar Almberg född 1/12 1854, stående på bron Grindvakt, banvakt nr 52 J.P.Eriksson född 12/3 1842. Ekegren nr 18
Reklam för Stora bryggeriets öl 1895
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.