Lastångfartyget Kiruna av Stockholm, byggt i Göteborg 1921. Havererad vid New Foundland under första resan från Betwood sedan lasten, bestående av pulviserad malm, frusen och upptinad, förskjutits. Refoto: Marinens bilddetalj 1944. Orig. os Stig Lundberg, Hammarby. (Trol släkt med sjökaptenen ombord U Ljungberg)
Från 299 kr
Råttjesskärningen på linjen Kiruna - Kalixfors. Denna skärningen och vägbanken skulle vara kritiska punkten i banbygget. Det tros att rälsläggningen blev hindrad i Råttjesbanken den 23 september och i Råttjesskärningen den 28 september så att den pågick fram till 5 oktober. I mitten av fotot syns Avdelningsingenjör Emil Holmgren, och framme på fotot syns förman.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 10 Tillverkad av: Siemens 1915 i Tyskland. Dobbeltlok. Ram och vagnskorg byggd i Falun. Byggd till malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littrera O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 9. Slopad 1954. Skrotad 1955 i Notviken.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dubbellok). Tillverkad av: Siemens 1915. Ram och vagnskorg byggd i Falun. Byggd för att användas på malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littrera O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 14. Slopad 1957. Skrotad 1959 i Notviken.
Stenbackens station under ångdriftens tid 1903 på linjen Kiruna-.Riksgränsbanan. Statens Järnvägar, SJ Lok Ma 653. Tillverkad 1902 och slopad 1926. Max hastighet 45 km/h. Tillverkade Nohab, Trollhättan 1902. Möte mellan ett lastat och ett tomt malmtåg. Tågpersonalen och stinsen mend familj poserar för fotografen. Banan öppnad 1903. Banan elektrifierades 1915. Stationshuset byggd 1902 och sålt 1998.
Troligen Sandträsk station. Möte mellan tågen 22 och 89. SJ Dk 432. Loket tillverkat 1936 av ASEA, tillverkningsnummer 882. I dag finns på Järnvägsmuseet i Gävle. SJ Oa 1. Fast kopplat med SJ Oa 2. Anlände till Kiruna 1930-04-14. Skrotad 1959 i Notviken SJ Mas 105499 och SJ Mas 106482. Treaxliga almvagnar. 1950 års modell med svetsad korg och rullager.
Slipersbyte. Upprustning av Malmbanan Kiruna-Riksgränsen. Statens Järnvägar, SJ Da 885. Till vänster om spåret syns banbiträde Harry Palovaara, till höger om spåret syns banarbetarna Nils Nutti med ryggen mot kameran, till höger om honom Lars Pååve, längst ut till höger Johan Sunna.
Posten från pkp 310 lossas i Boden. De stora postmängder som lossas och lastas bär syn för sägen att "Nordpilen" är en postal huvudförbindelse till övre Norrland. Vid spåren närmast står vagnar med den post som skall lastas in i pkp 308 f.v.b. Kiruna.
Posten från pkp 310 lossas i Boden. De stora postmängder som lossas och lastas bär syn för sägen att "Nordpilen" är en postal huvudförbindelse till övre Norrland. Till höger står vagnar med den post som skall lastas in i pkp 308 f.v.b. Kiruna.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 10 Tillverkad av: Siemens 1915 i Tyskland. Dobbeltlok. Ram och vagnkorg byggd i Falun. Byggd till malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreret O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 9. Slopad 1954. Skrotad 1955 i Notviken.
Vägkorsning vid järnvägsstation Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Vägkorsning vid en järnvägsstation vid malmbanan. Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Nyutnämnda korpraler på tåget till Boden. Direkt efter muck startade Instruktörsskola 1 för oss som sökt anställning, med vinterutbildning på I 19/P 5 i Boden och Jägarskolan i Kiruna. De som tog realexamen knappt ett år tidigare fick "rycka in" några veckor senare än vi andra. Nu fick de göra sin extratid tillsammans med oss anställda. Ingemar Eriksson, Charlie Ekblad och Tore Ekman (Bild 2) hörde till övertidsgänget.
1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
sågverk, gruppbild, sågverksarbetare
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.