Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Från 299 kr
Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Die Kriegsstube i rådhuset i Lübeck. Detaljer av dörrar med intarsiaornering av Anton Evers den yngre omkring 1600. "Die Kriegsstube" in the Town Hall at Lübeck. Details of door with intarsia decoration by Anton Evers the younger. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg, WBJ. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Detaljer till visartavlorna. T.v. lucka till tornurstavlorna. Två stycken bult med harpunkrok varmed tavlorna skruvats fast med tre stycken i torntakets vägg, en stycken ögla fäst i visartavlans övre kant, varmed de kunnat hissas upp och ned för översyn. Två stycken bult. Hissverket var placerat i stockvirket i rummet ovanför urverksrummet.
Volvo-buss för Haglund & Larsson i Sunne. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda. S 694.
Volvo-buss för Sjölunds Omnibussar i Gävle. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade också stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Volvo-buss för Skottorp linje- o turisttrafik. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Denna bild visar en interiör från kontrollavdelningen i Lidköpings Mek. Verkst. AB. Alla detaljer intagas här för kontroll mellan varjje operation. Grövre saker kontrolleras vid arbetsmaskinerna. Kontrollen blir alltså synnerligen effektiv. Avdelningen är utrustad med alla de mätinstrument, som nutidens stränga krav på arbetsstyckenas måttnogrannhet framtvingat. 1944.
Skioptikonbild med motiv av villor i Helsingborg. Ett av de första sammanhållna villaområdena i Helsingborg var kvarteren Pelikanen och Höken på Tågaborg, där Egnahemsföreningen Helsan lät uppföra ett antal parhus under åren 1903-04. Samtliga hus var i två våningar med källare under. Byggnadsstilen var originell, rött maskinslaget tegel med detaljer i puts. Harald Berglin ritade samtliga hus.
Tryckt text på kortet: "Detaljer ur hällristning på Aspeberget (Tegneby), Tanums socken, Bohuslän, som visar bl. a. en oxhjord (största djuret omkr. 1 m långt), en plöjare och en bågskytt. Ristningen som är en av landets största och mest kända, dateras till första årtusendet f. Kr. Uppmålad med röd färg 1950." Noterat på kortet: " Aspeberget Tanums Sn. (Norrviken)" "Förlag: Kulturminnesrådet, Göteborg."
Tryckt text på kortet: "Detaljer ur hällristning på Aspeberget (Tegneby), Tanums socken, Bohuslän, som visar bl. a. en oxhjord (största djuret omkr. 1 m långt), en plöjare och en bågskytt. Ristningen som är en av landets största och mest kända, dateras till första årtusendet f. Kr. Uppmålad med röd färg 1950." Noterat på kortet: "Aspeberget Tanums Sn. (Norrviken)" "Förlag: Kulturminnesrådet, Göteborg."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.