Jokkmokk 910:1
Från 299 kr
Pårte
Hablingbo 136:1
fotografi
'Bildtext: ''Hällandskap med kärr. Riktning 26.'' :: Vy med kärret och berghällar med träd och buskar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Bostadshuset till gården Haga stod inflyttningsklart för familjen Eriksson år 1879. Det höglänta området kallades Lövhagen och den benämningen kom med tiden även att gälla för gården. Området är dessutom närmast detsamma som staten år 1905 lät inlösa för etableringen av Östgöta Trängkår, vidare T 1. Mangårdsbyggnaden till Haga lämnades obebodd från 1911 och inrymde en tid regementets museum. Huset revs sommaren 1983 men den lilla flygelbyggnaden i bildens förgrund sparades och står ännu i skrivande stund kvar. Detsamma gäller för den militära förrådsbyggnaden som skymtar i bakgrunden. Sedan regementets avveckling inrymmer den livsmedelsbutik.
Vykort, "Halmstad - Göran Hammars byst å Nedra Tivoli". Bysten står på en hög sockel vid sidan av grusgången. År 1858 köpte Göran Hammar och ett antal andra medborgare området norr om stadsmuren med nöjesetablissemanget Tivoli för att rädda det. Det var gästgivaren A J Sjögren som köpt marken 1843 och där anlagt restaurang, lusthus och kägel- och dansbana. På 1860-talet köptes Tivoli av det av staden ägda Halmstads utskänkningsbolag som fortsatte att utveckla området. Det utvidgades 1865 upp till Badhusgatan, en sommarrestaurang byggdes på Norra bastionen och vid Nedre Tivoli tillkom Rotundan. Stadsträdgårdsmästarna Andreas Larsson och därefter Jac Ericson utformade parken från 1866 och framåt.
Motiv från Linköpings kommuns fritidsanläggning Sätravallen söder om Bestorp. Fotoåret 1950 hade Linköpings stad nyligen inköpt anläggningen, som kom att utvecklas men ännu bar spår från platsens tidigare historia. I äldre tider skrevs området som Tutebo utjord och var bebyggt med det omkring förra sekelskiftet friköpta torpet Roligheten. Köparens son, Karl Oskar Sjöberg, blev den siste, fast boende i stugan och han drev den lilla gården till åtminstone år 1940. Kort därefter övertog Friluftsfrämjandet området och inledde den verksamhet som Linköpings stad, som nämnts, kom att överta.
Detta reprofotografi av ett medfaret orginal visar Ryds herrgård 1907. Bakom kameran stod gårdens dåvarande ägare, Carl Thersmeden. Ursprungligen uppfördes sätesbyggnaden på 1720-talet, men genom den långa ägarelängden har ett flertal förändringar utförts. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av just Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Parti av Föreningsgatan i Linköping med blicken vänd mot gatans udda husnummer med början vid Föreningsgatan 5. Vid gatans krön korsar Lindhultsgatan och bortom synfältet Magistratsgatan, Karlbergsgatan och slutligen Skyttegatan i bildens fond. I vinkelställd riktning begränsades området av Djurgårdsgatan och Stolplyckegatan utmed Magistratshagen. Bostadsområdet hade vuxit fram från omkring förra sekelskiftet och låg till en början utanför stadens regelverk. Bostädernas standard var generellt låg. "Tak över huvud" och låga hyror var för flertalet av överskuggande betydelse i tidens omfattande bostadsbrist. Nu, 1968, hade de flesta husen dessutom förfallit och området belastades med ett allt sämre rykte.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
'Bildtext: ''Buskvegetation på sand. Riktning 81.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 28.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Kärr. Riktning 164.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Djupadal. Sedimentslätt. Riktning 340.'' :: I förgrunden stenmur på öppna fält, åkermark, traktor på åker, betande nötkreatur. I fonden skogsklädda berg. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentslätt. Riktning 153.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.